Zdravko Markovski: ”Jag är van vid att sticka ut”

Osäkerhet om prisernas utveckling på andrahandsmarknaden är stor. Samtidigt finns ett sug efter nya bostäder.

Zdravko Markovski är chef för JM:s största affärsenhet, JM Bostad Stockholm. Han tror på en växande storstadsregion. Men det är inte bara priserna och hushållens inkomster som avgör byggföretagets framtid. Fingertoppskänsla för vad kunderna vill ha är minst lika viktigt.

— Det är många val som ska göras kring både planlösning och inredning och det är jättebra att få råd av inredare, säger Zdravko Markovski och pekar på skåpluckorna i utställningsköket och de färgpaletter som hänger på väggen i det nyinvigda inspirationscentrat JM Studio i Solna. Där ska kunderna få service och råd i samband med bostadsköp.

Zdravko, hans fru Susanne och de två tonårsbarnen ska flytta till ett JM-byggt hus till hösten. Inte för att det finns några krav på att JM:s chefer ska bo i bostäder som byggt av det egna företaget, utan för att tillfället gavs och att familjen hade nya krav på sitt boende. Det återstår att se om boendet blir så bekymmerslöst som företagets affärsidé vill göra gällande.

— Det har varit intressant att få se valprocessen ur ett kundperspektiv. Jag kan förstås inte dölja min identitet inom mitt eget företag, men om alla får samma service så är jag mer än nöjd, säger kunden som också råkar vara chef för JM Bostad Stockholm, en enhet som står för 40 procent av företaget JM:s omsättning och mer än hälften av vinsten.

Det kan ses som ett tecken i regionförstoringens tid, att stockholmschefen inte bor i Stockholm utan i Uppsala, där karriären startade med ett jobb som arbetsledare på ett bygge.

— Jag trivs i mitt område Nåntuna och min familj trivs där. Jag ser ingen anledning att flytta någon annanstans, säger Zdravko Markovski som pendlat mellan Uppsala och Stockholm sedan 2002 då han gick frå jobbet som regionchef i Uppsala till att bli chef för hela JM Bostad Stockholm. Så sent som förra året blev han också chef för JM Produktion.

JM är ett konsumentorienterat företag med ambition att sätta kunden i centrum. De anställda belönas med rörliga ersättningar och bonusar utifrån ett index som mäter hur nöjda kunderna är.
— Vi har haft systemet i sju år medan resten av Norden har använt det i tre år. Det är ett system som fungerar just för att det är konsekvent och tydligt. Alla känner till att det slutkundernas uppfattning som avgör om vi har gjort ett bra jobb eller inte, säger Zdravko Markovski.

Indexet visar att kunderna överlag är nöjda — men det finns det undantag, Och det händer att högste chefen får ta hand om de riktigt jobbiga klagomålen.

— Men i ärlighetens namn tycker jag att sådant missnöje når mig både för sent och för sällan. I ett konsumentorienterat företag är det viktigt för oss chefer att vi inte förlorar kontakten med slutkunden och att vi reagerar snabbt för att skapa en lärande organisation.

Hans kommunikativa egenskaper har hjälpt honom att nå den position han har. Zdravko har lärt sig att känna stämningar, läsa av omgivningen och anpassa sig efter tillfället, beroende på kulturell omgivning.
Familjen kom från Makedonien till Sverige 1967 när Zdravko var tre år. På 70-talet var det inte så många barn i Uppsala som hade invandrarbakgrund.

— Redan i skolan fastnade lärarna på mitt namn vid uppropet eftersom de hade svårt för att uttala det. Jag är van vid att sticka ut. Men tro mig, det finns fördelar även med det. När man gör något bra så märks det och folk lägger det på minnet.
Hans alias är ”Mackan”. Smeknamnet kom till under åren på KTH i mitten av 80-talet. Studiekamraterna blev inspirerade av den då världskända sovjetiska förstakedjan i hockey: Makarov, Larinonov och Krutov.

Att göra det enklare för omgivningen att uttala ens namn är en sak, men att det finns personer med utländskt klingande namn som bytt till svenska namn för att komma på anställningsintervju…
— Det är förskräckligt att sådant förekommer i ett modernt samhälle, säger Zdravko Markovski och ryser.

Att han har varit trogen JM hela sin yrkeskarriär, och dessutom lagt den ursprungliga pojkdrömmen om att bygga broar på hyllan, beror inte på avsaknad av alternativ utan att företaget ständigt gett utrymme för utveckling.
— Jag gillar att jobba i ett konsumentorienterat företag och att det är högt i tak. Det är anledningen att jag blivit kvar i alla år. Jag har hela tiden utvecklats och fått nya arbetsuppgifter. Jag har också känt att jag har kunnat påverka och fått gehör för mina idéer, säger Zradvko Markovski, som tror att det går en skiljelinje mellan de ingenjörer som är mest intresserade av teknik och dem som är intresserade av samhällsutveckling och byggandets följdeffekter på ett socialt plan.
— Jag skulle vilja påstå att det är en bidragande orsak till att så många kvinnliga projektledare väljer att jobba hos oss, säger Zdravko Markovski.

JM är ett ovanligt jämställt företag för att vara i byggbranschen, och det beror inte bara på en allmän policy utan har affärsmässiga skäl.

Konsumentgrupper som äldre och kvinnor nonchaleras ibland, både av säljare och av andra som utvecklar produkter och tjänster. Zdravko Markovksi skakar på huvudet:
— Det är inget annat än hål i huvudet. Vi vet att det oftast är kvinnan som engagerar sig mest vid ett bostadsköp. Kvinnliga säljare går hem bättre hos kvinnliga kunder, vilket gör att det finns affärsmässiga skäl för JM att rekrytera kvinnor.

JM jobbar kontinuerligt med fokusgrupper och kundenkäter. Det är en överlevnadsfråga att ha kunskap om hur olika generationers behov och preferenser kring boendet ser ut och ändras över tid.

Fräscha kök och badrum är inget man frågar efter idag, det är en standard som tas för given. Snarare handlar det om att erbjuda boende där individen kan uttrycka sig själv. JM kallar hemmet för en” prestationsarena”, en passande beskrivning i en tid när inredning blivit en folkrörelse och home staging ett naturligt inslag vid bostadsaffärer i stan.

30-åringarna i dag har helt andra preferenser än vad 40-åringarna hade när de var 30. Ett bra exempel är Silverdal, anser Zdravko Markovski. Silverdal i Sollentuna är ett villaområde som 30-åringar från Vasastan har haft förkärlek för, och som har anpassats efter den moderna barnfamiljens önskemål. Ett bekymmersfritt, funktionellt villaboende med små trädgårdar för individer vars tid är en bristvara.

Att ge kunden fler valmöjligheter samtidigt som byggprocessen måste bli mer rationell och kostnadseffektiv står på företagsledningens agenda. Det handlar inte om egna fabriker och prefabricerade husdelar utan mer om att använda standardiserade lösningar när det gäller sådant som inte skapar något egentligt mervärde för kunderna, exempelvis trapphus, väggar och tak.

Trots att färre produkter erbjuds kunderna som alternativ ska valmöjligheten öka.
— Det låter kanske paradoxalt, men vi vill att målgruppen ska uppleva att basutbudet är ”rätt”, liksom att vi har ”rätt” märken på kylskåpen. En enkät har till exempel gjorts under hösten om varumärkespreferenser, vilket kan påverka vårens upphandling av vitvaror för kommande treårsperiod.

Att ständigt utvärdera inköp och samarbetspartners är en strategiskt viktig fråga för JM: s chefer. Men just nu är det den allt mer osäkra prisutvecklingen på Stockholms andrahandsmarknad för bostäder som är JM-ledningens största huvudvärk. JM är det företag som tagit mest stryk på börsen efter av den internationella kreditoron tilltagit.

Även om svenska hushåll både har jobb och pengar, vilket är det allra viktigaste för efterfrågan på boende, står det nu klart att inflationen stigit samtidigt som lägenhetspriserna i Stockholms innerstad har fallit en del.

Zdravko Markovski minns mycket väl vad som hände i november 2002 när kunderna plötsligt avvaktade med att köpa nyproducerat. Då avvaktade kunderna ett helt halvår och många lägenheter, inte minst i Hammarby Sjöstad, stod osålda.
— När priserna stiger så bokar människor en ny lägenhet och säljer den befintliga bostaden lite senare. Men när priserna faller vill människor göra tvärtom och sälja sin bostad innan de köper hos oss. Just nu kan det ta vilken riktning som helst. Och vi vet att det kan gå fort.