Den gamla gardinfabriken Ludvig Svensson i Kinna har i 30 år utvecklat vävar och styrsystem för att reglera temperaturen i gigantiska växthus. Sensorer drar för och ifrån tygsjok med olika ljus- och värmereflekterande egenskaper för att uppnå optimala förhållanden för såväl rosor som broccoli. Samtidigt sparar man stora mängder energi.
— Samma teknik kan användas i vanliga byggnader. Särskilt i kontorshus och andra kommersiella byggnader med stora fönster kan man spara mycket energi, både för uppvärmning och avkylning, säger Michael Johansson, utvecklingsansvarig på Ludvig Svensson. De första varianterna av energigardiner för vanliga hus lanserades av Ludvig Svensson under namnet ”Ups and Downs” för några år sedan. Det mest avancerade tyget består av plastfilm, som virkas ihop med tunn aluminiumfolie. Nu kommer den andra generationen, som har uppgraderats på en rad punkter. Mindre aluminium, förbättrad flamsäkerhet, fler färger, certifierad för en bredare internationell lansering och högre energisparvärden.
— Den kan spara upp till 40 procent av energiförbrukningen i en byggnad. Den kan reflektera 75 procent av instrålningsenergin, och ungefär 50 procent av utstrålningen. Företaget hoppas på en växande marknad, i takt med hårdare energiregler i byggnormerna. Boverket skärpte reglerna senast 2006, och efter övergångsbestämmelser trädde de i kraft fullt ut den 1 januari 2010. Redan i år börjar Boverket arbetet med förslag till nästa steg.
— Om man som arkitekt eller byggare vill behålla stora glasytor måste man klara energikraven på något vis. Man kan göra glaset mörkare, reflekterande eller fotokromatiskt. Men många av de lösningarna är dyrare eller har andra nackdelar, säger Michael Johansson.
