Redan i dag orsakar vindkraften brus och störsignaler på nätet. Störningarna kan ge ett högfrekvent brus i telefonen, radion eller tv:n. När vindkraften nu ska byggas ut kraftigt leder det till allvarliga problem.
Varje ny anslutning kräver uppskattningar av hur mycket nätet klarar, enligt Math Bollen, professor på Luleå tekniska universitet. Annars kan kablarna överbelastas och gå sönder.
Nätet är starkt i tättbefolkade delar som Stockholm, men blir svagare ju längre bort från stamnätet man kommer.
— För att klara en kraftig utbyggnad av vindkraften måste nätet förstärkas eller byggas ut. Annars blir spänningen för hög och datorer och tv-apparater går sönder. Vi kan också bli utan el under en tid, säger Math Bollen.
Johan Lundqvist, vd på Götene Elförening, har forskat på nätstörningar som uppstår på grund av storskalig vindkraftdrift med högspänning.
— Störningarna kan på sikt bli ännu större med småskalig produktion, säger han.
Även solkraft och laddstationer för elbilar och hybrider ger upphov till störningar, enligt Johan Lundqvist.
En lösning som redan finns är att varje producentenhet bygger in filter på nätanslutningen.
— I princip tar det bort all störning.
Magnus Olofsson, generaldirektör på Elsäkerhetsverket, säger att erfarenheten visar att det är viktigt att lägga mer pengar på utrustningen än på nätet.
— Vi har rätt bra nät och störningar går att filtrera även om det inte är enkelt.
Läs fakta om regeringens mål för vindkraften på Ny Tekniks hemsida
Marie Feuk / Ny Teknik
Kraftnäten behöver 10 miljarder
Det statliga nätbolaget Svenska Kraftnät behöver investera 10 miljarder i stamnätet när vindkraften mångdubblas Regeringen vill öka planeringsmålet för vindkraft till 30 terawattimmar årsproducerad vindel år 2020.
Av dessa ska 20 terawattimmar byggas på land och 10 till havs.
Går man från dagens 2 terawatttimmar till att producera 15 gånger fler, måste elnäten anpassas.
— Om större delen av utbyggnaden blir landbaserad i Norrland, kommer våra investeringar i stamnätet att uppgå till cirka 10 miljarder kronor, sedan tillkommer kostnader för reglering av främst vattenkraft på 15 miljarder, säger Ulf Moberg, nätutvecklingschef på Svenska Kraftnät.
Alternativet innebär att vindelen måste transporteras långa sträckor via stamnätet till södra Sverige, där efterfrågan på el är som störst.
— Blir det däremot mer politiskt och marknadsmässigt fokus på havsbaserade snurror i södra Sverige framöver, krävs det avsevärt mindre nätinvesteringar, säger Ulf Moberg.
En känd stötesten för vindkraften är den långsamma tillståndsgivningen för att bygga nya elnät. Det kan ta upp till fem år. En annan het fråga handlar om att klara reglerkraften och balanskraften i näten när andelen vindelen ökar.
