Nyheter

Vill skynda på informationsutbyte mellan myndigheter

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

I en återrapportering om myndigheternas samverkan mot arbetslivskriminalitet föreslår utredaren bland annat att regeringen tillsätter en utredning som ser över regelverket för informationsöverföring samt inrättar en delegation och ett kansli mot arbetslivskriminalitet.

– Vi föreslår att regeringen skyndsamt tillsätter en utredning för att ur juridisk synvinkel identifiera det lämpligaste sättet för myndigheter att kunna delge varandra information, säger utredaren Mickael Sjöberg.

Utredaren Mikael Sjöberg har i veckan överlämnat utredningen om kriminalitet i arbetslivet till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.  Utredaren har bland annat granskat arbetsplatskontroller, bristerna vad gäller överföring av information mellan olika myndigheter, behovet av en myndighetsgemensam tipsingång för att anmäla fusk och oegentligheter på arbetsmarknaden, samt behovet av ID-kontroller i riskbranscher. 

Enligt Mikael Sjöberg har utredningen identifierat flera behov.  Bland annat ser han ett behov av att myndigheternas relationer med arbetsmarknadens parter förbättras samt att en hög aktivitet från regeringen med att att styra myndigheterna är nödvändig. 

En översyn av hanteringen av A1-intyg, samt inrättandet av en delegation och ett kansli finns i förslaget.

– Det är viktigt för att agera påverkande, pådrivande, kunskapsinhämtande och kunskapsspridande. En delegation kan fungera som en arena för samverkan.

Utredningen har identifierat över 130 olika typer av överföringar som myndigheterna skulle ha behov av att kunna dela mellan varandra för att effektivare hitta oegentligheter på arbetsplatserna, som till exempel bidragsbrott och illegal arbetskraft.

– Vi föreslår att regeringen skyndsamt tillsätter en utredning för att identifiera vilket sätt, som ur juridisk synvinkel, är det lämpligaste att bedriva informationsutbyte på.

Eva Nordmark betonar att det är en mycket gedigen rapport som utredare presenterat.

– Regeringen kommer att agera kraftfullt och ta ytterligare steg i arbetet med att bekämpa arbetslivskriminaliteten, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.

Regeringen kommer därmed att besluta att ge åtta myndigheter ett uppdrag inom arbetet mot kriminalitet i arbetslivet. I uppdraget ingår bland annat att öka antalet myndighetsgemensamma kontroller och stärka allmänhetens kunskap och förändra attityder mot fusk, regelöverträdelser och brottslighet. Regeringen avsätter 30 miljoner kronor till det arbetet. 

En av arbetsmarknadens parter som är nöjd med flera av förslagen är Claes Thunblad, Byggföretagens nationella samordnare för sund konkurrens.

– Nuvarande sekretessregler hindrar myndigheter att dela information med varandra och det motverkar transparens, insyn och kontrollmöjligheter som är grunden för sund konkurrens och säkra affärer. Utredaren föreslår en skyndsam översyn av den sekretessproblematik som finns och som direkt motverkar vårt arbete för sund konkurrens i bygg- och anläggningssektorn. Detta är mycket bra, säger Claes Thunblad, i ett pressmeddelande.
 

Bakgrund/resultat:

  • Arbetslivskriminalitet omfattar flera olika typer av regelöverträdelser, fusk och brott i arbetslivet. Aktörer som bedriver kriminell verksamhet har visat sig kunna kombinera regelöverträdelser inom flera områden för att skapa effektiva brottsupplägg. Det leder till negativa konsekvenser för arbetstagare, företag, samhället och statsfinanserna. Det är dessutom i vissa fall en inkomstkälla för organiserad brottslighet.
  • I december 2017 fick Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket i uppdrag att under 2018–2020 utveckla metoderna för myndighetsgemensam kontroll.
  • Över 2000 kontroller genomfördes under 2019. Drygt en av tio kontrollerade företag tvingades att stänga hela eller delar av sin verksamhet på grund av de brister som hittats. 
  • Totalt identifierades förseelser som kan leda till kontroll- och sanktionsavgifter på över 10 miljoner kronor. 
  • Under perioden 1 januari – 30 november 2020 har över 1000 kontroller genomförts.

Källa: Regeringen