Prioritera tillståndsärenden efter klimatnytta, digitalisera processen och godkänn samrådsprocessen tidigare. Det är Swecos förslag för att effektivisera tillståndsprocessen för miljötillstånd
– Det är nödvändigt för vår klimatomställning, säger Ann-Louise Lökholm Klasson, vd Sweco Sverige.
Byggsektorn står för 20 procent av Sveriges koldioxidutsläpp. När samhället ska ställa om för att inte överskrida Parisavtalets begränsning om 1,5 graders temperaturhöjning har byggsektorn stort ansvar.
Tillståndsprocessen för miljötillstånd, som styrs av miljöbalken, är en viktig demokratisk process, men samtidigt är den både föråldrad och ineffektiv. Det menar Sweco som i en ny rapport belyser olika problem och föreslår åtgärder för att förtydliga och förbättra processen utan att för den sakens skull göra avkall på miljövärden och människors hälsa.
– Sweco genomför årligen 400 uppdrag som berör miljö- och tillståndsfrågor för olika aktörer och i olika skeden. Vi har en god bild över helheten och konstaterar att det finns flera moment i processen som behöver förbättras, säger Ann-Louise Lökholm Klasson.
”Prioritera utifrån koldioxidreduktion”
Klimatnyttan är en avgörande faktor. Idag hanteras tillståndsansökningar efter ankomstdatum, men för att öka omställningstakten föreslår Sweco att nyttan ska väga tyngre.
– Vårt förslag är att ärendena ska prioriteras utifrån koldioxidreduktion.
Prövningsmyndigheten ska i första hand prioritera nya anläggningar med störst klimatbesparande åtgärder, och därefter befintliga anläggningar där ombyggnad leder till kraftigt minskad co2-belastning.
Tiden är en annan gemensam nämnare för flera av de förbättringsförslag som Sweco föreslår. Ett förslag handlar om att få fram information och godkänna samrådsprocessen tidigare.
– Det är jätteviktigt att alla parter är trygga i att det samråd som har genomförts är tillräckligt eftersom det är en förutsättning för att ett tillstånd ska kunna ges i slutänden. Genom att införa ett särskilt beslut där domstolen godkänner samrådet direkt efter att det har avslutats slipper sökanden och remissinstanser arbeta vidare i flera år med risk för att samrådet sedan underkänns och alla får börja om från början.
Digitalisera domstolarnas manuella process
Ann-Louise Lökholm Klasson nämner LKAB-målet som exempel där processen stått i vägen för samhällsnyttan
– LKAB fick vänta över tre år på ett besked om att samrådet inte hanterats till fullo.
Något annat som man menar skulle kapa tid är att digitalisera domstolarnas manuella process och införa en nationell databas.
– Idag ska domstolarna ha 15 utskrivna exemplar av alla dokument. Det här är en manuell process som behöver moderniseras och effektiviseras. Vi skickar in lådvis med papper. För domstolarna medför det en omständlig hantering och en trög administration. För den sökande blir det svårt att följa processen. För alla inblandade blir det svårt att dra lärdomar av tidigare eller andra pågående mål.
Swecos förbättringsförslag för tillståndsprocessen fokuserar på tre huvudområden:
- Stärk samrådets roll och tyngd: Godkänn samrådsprocessen tidigare och begränsa antalet yttranden och koppla dem till samrådet.
- Samordna och digitalisera: Lös ut målkonflikter och bedöm helheten, säkerställ samordning och resurser och digitalisera tillståndsprövningen.
- Fokusera på det som ger störst klimatnytta: Prioritera anläggningar med stor potential, väg in rimlighet i val av bästa plats, skapa förutsägbarhet genom tidplan och begränsa rätten att överklaga om miljöpåverkan inte är betydande.
