”Vi har Sveriges sämsta kollektivavtal”

Byggbranschen är fångad i en tvångströja av regelverk och strukturer som bromsar utvecklingen. Det menar författaren Mikael Anjou som precis kommit ut med boken ”Den ineffektiva byggbranschen”.

– Det finns massor av människor som vill skapa förändring och göra ett bra jobb men som hindras av yttre givna och branschens självpåtagna strukturer, säger han.
Inte mycket har hänt inom byggbranschen de senaste tjugo åren. När produktiviteten fördubblats inom många andra branscher har byggsektorn stått och stampat och till och med gått tillbaka något. Lönsamheten ligger på några blygsamma procent och förändringstakten går långsamt. Mycket beror på yttre sammanhängande strukturer menar författaren Mikael Anjou som tidigare varit vice koncernchef för Einar Mattsson AB.

– Jämfört med annan tillverkningsindustri så har de kommit mycket längre vad gäller både digitalisering och effektivisering. Inom byggbranschen sitter vi fast med strukturer och regelverk som inte förändrats på väldigt lång tid. Vi har till exempel tjugo år gamla ackordslistor som man använder för att förhandla lön, resurssättning och tidsplanering. Man skulle inte kunna tillverka en lastbil idag med 20 år gamla enhetstider. Det är bara ett exempel på hur byggbranschen sitter fast i gamla strukturer och regler, säger han.

Boken har underrubriken ”En förändringsagenda” och lyfter fram fyra prioriterade områden som författaren menar behöver reformeras för att sätta fart på utvecklingen. En av punkterna är kollektivavtalen.

– Vi har förmodligen Sveriges sämsta kollektivavtal. Det hämmar både arbetstagaren och arbetsgivaren. Jag tycker det är bra med kollektivavtal men de behöver anpassas till den verklighet vi lever i idag. Exempelvis existerar ingen individuell lönesättning och det menar jag inte är bra för någon.

Om exempelvis en snickare vill vidareutbilda sig till plattsättare kan han eller hon gå som lärling under ett års tid med 88 procent av sin vanliga lön. När utbildningen är klar ger det ingen ökning i lönekuvertet. Trots att det både är utvecklande för löntagaren och arbetsgivaren finns det ingen möjlighet att premiera den utökade kompetensen – kollektivavtalet står i vägen.

– Även ur ett mänskligt perspektiv är det angeläget att få till en förändring. Vi har massor med människor som vill göra ett bra jobb men det krävs en förändring på flera plan. Det är ingen hemlighet att byggbranschen brottas med kvalitetsproblem. Tittar man bara på åtgärdskostnaderna så står de för 20 procent av byggkostnaden i ett genomsnittligt projekt enligt Boverkets uppskattningar. Hur motiverande är det att göra om det man gjorde igår för att det blir fel.

Mikael Anjou lyfter också fram institutionella ramverk, branschstandards samt nationella och regionala delmarknader med bristande konkurrens som viktiga förändringsområden.

– Entreprenadjuridiken och upphandlingssjukan är två faktorer som skapar dålig effektivitet. Vi handlar upp varje projekt som helhet i konkurrens som om det var ett helt unikt projekt varje gång. Det blir inget lärande och inga skalfördelar. Går jag ut till hantverkarna så säger de att nu gör vi samma fel som i tidigare projekt. Det är ny arkitekt, det är nya elektriker och nya entreprenörer. Hela systemet gör att vi inte lär oss något på det.

I sin bok sätter han även strålkastaren på ett stort antal top down regler som bakbinder byggbranschen som exempelvis Boverkets byggregler som är väldigt detaljerade och Hyreslagstiftningen och förhandlingssystemet på hyressidan.

– De driver branschen till att anpassa sig till systemet istället för att fokusera på vad kunden vill ha och hur man kan bedriva innovation.

Vad bör man då göra för att få bukt med problemen?

– Om man tittar på byggföretagen så måste projektutvecklarna ta större ansvar för produkten för att få till ett lärande system. Entreprenadföretagen behöver attackera slöseriet ordentligt. Man behöver ifrågasätta hela entreprenadkedjemodellen. Jobba i längre samarbeten. Branschaktörerna måste skapa ett modernt kollektivavtal. Politiker måste driva på hårdare förändringar i regelsystemet. Det är givetvis väldigt många komplexa problem men jag tror att det är möjligt att få till en förändring.

”Den ineffektiva byggbranschen” är först och främst en debattbok som vill lyfta fram strukturerna och driva en förändring av de strukturerna som helhet.

– Det finns massor att göra på strukturell nivå i branschen och i den meningen är det en positiv agenda. Jag vill att byggsektorn ska vara nästa framtidsbransch i Sverige, säger författaren Mikael Anjou.