”Vi har haft en exceptionell tillväxt”

Snödropparna blommar vid byggföretaget JSB:s solvägg redan i februari. Gräset är vårgrönt runt parkeringsplatsen där JSB:s ägare Pether Fredholm parkerar bilen, en tysk motorvägskryssare.
Det mesta frodas runt den 50-årige JSB-chefen.
— Vi måste bygga till kontoret igen, konstaterar han, när det är dags för fotografering utanför huvudkontoret i Asarum.

Pether Fredholms JSB är exempel på en trend i byggbranschen. Ett antal uppstickare, oftast regionalt verksamma företag, med mellan 100 och 200 anställda växer så det knakar.
— Det är en exceptionell tillväxt vi haft på tio år. Från åtta, nio anställda 1997 till 250 nu, säger civilekonomen som blev byggmästare då han föll för yrkesstoltheten, engagemanget och tacksamheten hos yrkesarbetarna i John Svensson Bygg AB.

Det var ett möte på Scandic Hotell i Karlshamn, våren 1997, som ändrade riktning i karriären. Från kund, som konsult i fastighetsbranschen, till att bli byggentreprenör. I ett projekt anlitade han John Svensson Bygg som under resans gång hamnade i obestånd. Konkursförvaltaren frågade om Pether ville ta över firman.

Han sade nej upprepade gånger. Kände inte för det, förklarar han. Men kunde ändå tänka sig köpa inkråmet och personal som han skulle få välja.
— Det kan jag väl säga nu, att tanken var lyfta tillgångarna och tjäna lite pengar, erkänner han lite skamset.

Det var innan mötet på hotellet, med de anställda.
— De var så tacksamma för att jag ville ta över. Det här var ju när arbetslösheten var stor, i slutet av 90-talskrisen. Och så var de så engagerade och yrkesstolta. Jag fick omvärdera min plan och på den vägen är det, säger han.

Pether Fredholm berättar gärna och mångordigt. Han viker ner sin långa lekamen i en av besöksfåtöljerna, korsar kostymklädda ben och försöker minnas vad som hänt under resan. Det blir en framgångshistoria med inslag av tvära, ibland påfallande spontana, kast.

Han är född och uppvuxen i ett tjänstemannahem i Hässleholm.
— Det där är längesedan, säger han och beskriver ungdomen i termer som att han tidigt var resultatfokuserad. Han nådde till exempel inte fram till a-laget i Hässleholms fotbollsklubb, IFK Hässleholm.
— Det var nog det att det tog för lång tid att nå resultat, förklarar han sin korta fotbollskarriär.

Beslutet att satsa på ”business” togs redan när han slutade grundskolan. Det blev företagsekonomi på gymnasiet och senare på Lunds universitet.
— Men jag var dörrnasare när jag var 18, 19 år. Då jag flyttade från Hässleholm till Malmö, berättar han.

Nasandet var dörrknackning för att sälja böcker, tidskrifter och dammsugare. Viktiga erfarenheter vill han understryka. Han återkommer ibland till den typen av påpekanden för att bevisa sin förankring i verkligheten.

På Lunds universitet fick han en amanuens-anställning. Planen var att forska och fördjupa sig i finansiell styrning och rapportering. Men en kompis lockade med ett konsultjobb som tog över.

Nästa kast i karriären kom i Landskrona. Uppdrag var att sälja ett fastighetsbolag. Det fanns en köpare och ett konkret bud.
— Jag såg saker i bolaget som jag inte tyckte att köparen hade sett. Så jag gav ägarna samma bud som det köparna lagt, berättar han.

Det var en stor affär, 20 miljoner kronor.
— Satans mycket pengar, som Pether förtjust konstaterar.
— Jag minns känslan, hur nervös jag var, när jag hade presenterat min idé för banken och väntade på besked. Jag chansade med att sätta dem under press genom en presskonferens, första sidan i lokaltidningarna om Landskronas största husaffär.

Chansningen lyckades. Efter två timmars betänketid lånade banken ut 19 miljoner till den unge fastighetsspekulanten.
Den ursprunglige köparen, som blev snuvad på affären, var inte förtjust.
— Men så är business, säger Pether.

Några månader innan fastighetskrisen i början av 1990-talet sålde han fastighetsbolaget. Timingen var perfekt, i tid för att undgå branschens ras.
— Jag drabbades delvis av att de jag sålde till tog stryk i krisen. Men ändå, jag hade tur, det måste jag medge. Ingen kunde förutse krisen.

1992 kom en dramatisk vändning och kris. Pether Fredholms hustru och ett av deras tre barn förolyckades i en bilolycka. Han blev ensamförälder till två söner, två och sex år gamla och tvingades dessutom hantera den egna sorgen.
— Om man lyckas ta sig igenom en sådan upplevelse så kommer man stärkt ur den. Det tror jag. Men det var en jobbig tid, säger han.

Han drog ner på tempot i affärerna. Blev hemmapappa.
— Jag hade ju förmånen att jag var rätt besutten. Jag hade råd att vara hemma, säger han.

Några år senare behövde ett bolag under bankstödsnämnden hjälp med att rekonstruera bolag och fastigheter som rasat samman i 1990-talets fastighetskris.
Det förde Pether Fredholm till Blekinge.
— Jag tog hand om ett gammalt bomullsspinneri från 1800-talet, som var i riktigt dåligt skick.

Saneringen slutade med kunglig invigning av kulturcentrat Kreativum. Och Blekinge fick upp ögonen för den handlingskraftige skåningen. Han erbjöds att ta över John Svensson Bygg.

Byggbranschen var då en bransch i kris. Men det han såg, när byggnadsarbetarna hade bevekat honom, var en bransch som skulle må bra av ett genomtänkt ledarskap. Själv såg han möjligheten att nå snabba resultat.

— Byggbranschen kräver långsiktig strategisk planering samtidigt som man får snabb feedback, säger han.
— Och så är det projektorienterat och beroende av engagemanget hos många medarbetare. Det är saker som jag trivs med.

Han ser sig som byggare av en företagsstruktur som ger utrymme för delegerat ansvar i de unika projekten. Målet är nöjda och glada kunder.

I rollen som strukturbyggare är det nyttigt att komma utifrån, att inte vara byggare.
— Jag får ställa dumma frågor. Det hade jag inte fått om jag hade varit tekniker. Men det gäller att omge sig med duktiga tekniker.

Nu är han etablerad i branschen, ordförande i Byggmästarföreningen och ledamot i Sveriges Byggindustriers styrelse. Väl använd tid anser han.
— Jag kan inte sitta här i Asarum och tro att jag kan och vet allt. I branschorganisationen får jag tidigt signaler och information. Jag kan fatta strategiska beslut som gynnar företaget.

JSB 2008 är inte samma bolag som John Svensson Bygg för elva år sedan. Det är ett nytt bolag, betonar Pether och det ska vara tydligt nu, efter bytet av företagets logotype.

— Vi bytte logga på allt, bilar, bodar, skyltar, kläder, rubbet, på tre dagar. Men vi glömde två mattor i entrén till huvudkontoret, konstaterar han.

Det där med mattorna ska rättas till. Mer allvarligt är det fortsatt tillväxt som krävs, anser han.
— Vi är ett tillväxtföretag och ska fortsätta att vara det.
— Utmaningen är att bevara engagemanget och närheten som finns i småskalighet.

Från 2006 till 2007 ökade JSB:s omsättning från 353 till 570 miljoner kronor. Det beror på att företaget nått nya marknader genom att vidga sitt geografiska arbetsområde med nya lokalkontor.

Utrymme för så snabb tillväxt skapas i högkonjunkturer då storföretagens resurser är upptagna på andra håll.

I lågkonjunkturer brukar däremot uppstickarna bli uppköpta av jättarna. Så har Pether Fredholm tålamod att se växandet avta när konjunkturen vänder?

— Det blir alltid uppköp i lågkonjunktur, säger han.
— Men vi har byggt en struktur som håller. Vi har vuxit organiskt och har stark balansräkning. Och vi har inte dragit på oss en dyr maskinpark, vi hyr allt i maskinväg.

Byggnadsarbetarna för elva år sedan har fått många nya arbetskamrater. Byggvärlden har pratat med några av dem. De gillar att Pether lyssnar och söker en gemensam nämnare i konflikter. Om chefen som person vet de inte så mycket.
— Men han gillar fina bilar, säger en av dem.

Pether Fredholm skrattar. Utanför fönstret, vid de tidiga snödropparna, står lyxåk i miljonklassen. En bil för den som vill känna äkta körglädje skriver bilföretaget i reklam.
— Jag vet att det där sticker i ögonen, Jante regerar. Men det var en 50-årspresent från mig själv. Man måste unna sig lite, säger han.

De 500 hästkrafterna i V-åttan ger förvisso snabba resultat när han trampar på gasen. Men den tär också på krympande oljereserver och förvärrar växthuseffekten. Hur stämmer det med byggbranschens miljöansvar?
— Du har en poäng där, säger han innan han skyndar vidare till ett möte med nya kunder.