Det var nog många som blev överraskade när doldisen Johan Danielsson utsågs till ny bostadsminister. Nu när han blivit lite varm i kläderna har Byggvärlden passat på att känna honom på pulsen. Vilka frågor ser han som mest angelägna för bostadsbyggandet i vårt land?
En av den förra regeringens paradfrågor var införandet av investeringsstödet. I och med riksdagens antagande av oppositionens budgetförslag försvann möjligheten att söka nya stöd från och med årsskiftet. Enligt nye bostadsministern Johan Danielsson är det olyckligt för det fortsatta bostadsbyggandet.
– Investeringsstödet har bevisligen varit eftertraktat och det fortsatt höga söktrycket visar att både byggherrar och fastighetsägare ser att det finns en fortsatt möjlighet att bygga och långsiktigt hyra ut de här hyresrätterna till lägre hyror. Det finns två risker. Dels att en del bostäder inte blir byggda alls runt om i landet, dels att det leder till högre hyror i de hyresrätter som byggs. Det är djupt olyckligt ur regeringens perspektiv, säger han.
Vad anser du att man bör göra för att bygga bort segregationen?
– Vi behöver ha en fortsatt hög byggtakt så att vi bygger bort bostadsbristen. Så länge den kvarstår kommer du alltid ha trångboddhet och svårigheter att komma in på bostadsmarknaden längst ner i systemet. Men det handlar också om att vi ska bygga blandat med olika typer av upplåtelseformer och att vi bygger bostäder som folk har råd att bo i.
Hur kan ni underlätta för låginkomsttagare och unga att skaffa en egen bostad?
– Vi behöver framför allt hålla nere byggkostnaderna. Vi kommer i mars att ha en färdig utredning som ska titta på en socialt hållbar bostadsförsörjning och specifika åtgärder för den gruppen. Vi har också precis fått en utredning som är kopplad till bostadsbidragen och hur de kan bli mer ändamålsenliga. Men det behövs mer riktade åtgärder för att underlätta för dem som har svårast att komma in på bostadsmarknaden.
Har ni några planer på att justera amorteringskravet?
– Generellt sett så tycker regeringen att amorteringskravet har fyllt sin funktion. Det har haft en viss dämpande effekt på skuldsättningen och skapat en bättre stabilitet i systemet om vi möter en kris framtiden. Men det har gjort det svårt för förstagångsköpare som inte har höga inkomster eller rika föräldrar att komma in på den köpta bostadsmarknaden. Det som ligger närmast är utredningen som bland annat ska titta på startlån. Det kan även komma andra förslag och vi inväntar utredningen. För den här gruppen kan det behövas mer riktade åtgärder.
Hur ser du på den utbredda arbetsmiljökriminaliteten inom byggsektorn, går det att vända skutan?
– Jag är övertygad om att det går att få rätsida på problemet men situationen idag är djupt allvarlig med människor som utnyttjas till omänskliga villkor på den svenska arbetsmarknaden. Vi har fackliga skyddsombud som vittnar om byggarbetare som jobbar 19 timmar om dagen 22 dagar i sträck.
– Det är en fruktansvärd situation som drabbar den enskilda, svenska arbetstagare som blir utkonkurrerade och som drabbar seriösa företag. På ett övergripande plan behöver vi göra det svårare att fuska, lättare att åka dit och det ska kosta mer när man väl åker dit. Vi har börjat att städa upp de här revorna som finns i systemet. Vi avser bland annat att växla upp sanktionsavgifterna så att det faktiskt kostar om man fuskar.
Många byggare klagar på långa planprocesser och mycket byråkrati, finns det några planer på nya åtgärder för att minska krånglet?
– Det är en ganska omfattande process att ta fram en detaljplan. Det är viktigt att det blir rätt så man måste respektera att det tar en viss tid. Men samtidigt får det inte ta onödigt lång tid för det får stora samhällsekonomiska konsekvenser. Vi har bland annat under mandatperioden lagt fram en proposition om privatinitiativrätt som trädde i kraft i augusti förra året. Där enskilda byggherrar kan bidra i kommunens arbete och det hoppas ska leda till att man kommer snabbare fram.
– Sedan har vi jobbat mycket med riksintressefrågan. Ska vi ha mer bebyggelse behöver vi också mer byggbar mark. Och där har både Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket fått i uppdrag att aktualitetspröva de riksintressen med brister i aktualitet som står i konflikt med bostadsbyggandet. Det hoppas vi ska få utväxling på under året. Vi har också lagrådsremissen om certifierade byggprojekteringsföretag. Om man bygger seriellt ska man inte drabbas av olika krav i olika kommuner.
Vilken nytta har du av din fackliga bakgrund i ditt nya uppdrag som bostadsminister.
– Jag har under många år jobbat med den delen av mitt nya uppdrag som rör arbetslivskriminalitet och att skapa ordning och reda på arbetsmarknaden. Som facklig är jag också van att ha kontakt med intressenter med olika uppfattningar det gäller att hitta konstruktiva lösningar som är bra för alla.
Vilka frågor inom bostadspolitiken tycker du personligen är intressanta att driva?
– Bostaden är en så centraldel i välfärdspolitiken. Den avgör vilka möjligheter du har, vilka arbeten du kan få, var du kan studera och hur lång tid du får lägga på pendling. Om alla ska ha möjlighet att bo i en god bostad behövs det politik. Allas rätt till en god boendemiljö är den viktigaste frågan för mig.
Hur reagerade du när du fick frågan om du ville bli bostadsminister?
– Det blir alltid överraskande eftersom man inte kan söka ett sådant här arbete. Man är mitt i klivet och så får man den här frågan. Men framför allt var det väldigt hedrande och jag var direkt väldigt peppad att få vara en del i Magdalena Anderssons regering. Hon har satt upp väldigt tydliga mål att bryta segregationen och bygga det gröna folkhemmet. Det är det jag ska bidra på min områden.
Kommer det bli någon ”Danielssonstuga” namngiven efter dig?
– Det har inte varit första prioritet men man ska aldrig säga aldrig. Vi ska förhoppningsvis sitta i tio år och inte tio månader så vi kanske hinner återkomma till det, säger bostadsminister Johan Danielsson och bjuder på ett gott skratt.
