Veidekke jobbar proaktivt mot fusket

Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke Sverige.

Veidekke undersökte drygt 30 av sina underentreprenörer och fick det häpnadsväckande svaret att samtliga fuskade. Nu arbetar byggbolaget proaktivt med kontroller för att spärra vissa företag, men också för att få över dem från den gråsvarta till den vita sidan.  

Antalet yrkesarbetare hos större svenska byggbolag har minskat kraftigt de senaste åren. Samtidigt ökar antalet utländska aktörer på den svenska marknaden, och med det fusket. Men att dra likhetstecken mellan dessa båda realiteter är att göra det för lätt för sig, menar Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke Sverige.

– Man får skilja på orsak och verkan. Anledningen till att antalet yrkesarbetare har minskat beror på olika saker, till exempel på att byggbolag i vissa fall vill reducera sin egen risk och hellre ta in en underentreprenör vid ett visst moment i ett komplext arbete. Det kan också handla om att man vill minska konjunktursvängningar; att välja att inte anställa för att heller inte riskera att behöva säga upp någon. Rekryteringen från yrkesskolorna har också varit svag och yrket lockar heller inte våra nya invandrargrupper.

Den utländska arbetskraften har också varit nödvändig för byggsektorns tillväxt i Sverige de senaste tio åren, menar Lennart Weiss.
– Den nordiska marknaden har varit stark, men vi har haft brist på yrkesarbetare. I Östeuropa har det varit tvärtom, vilket har varit en perfekt matchning.

Lennart Weiss konstaterar också att det har funnits en otrolig naivitet i Sverige när det gäller att anlita framför allt östeuropeiska entreprenörer.  

– Vår arbetsmarknadsmodell skapades för hundra år sedan, vi är vana vid kollektivavtal, har en hög skattemoral och tilltro till våra myndigheter. Och vi tror att så fungerar det även i Polen, Tjeckien och Baltikum, men det gör det inte. Jag har pratat med utländska kollegor som säger: ”Hur naiva är ni egentligen? Vi har levt bakom en järnridå i 70 år, ingen litade på staten och fackföreningarna styrdes av kommunisterpartiet.” En annan sade: ”Alla fuskar i Polen, det ligger i kulturen”. Men viktigt att framhäva här är att det inte är yrkesarbetarna som luras, det är företagen.

Enligt Weiss finns det också en förnekelsekultur bland de större byggentreprenörerna i Sverige.

– I en lågmarginalverksamhet som byggbranschen blir det en lockelse att använda företag som fuskar. Jag är säker på att alla på ledande poster inom byggbranschen känner på sig att dessa företag har konstlat låga kostnader, men man har inte tagit det på allvar. Det är därför våra utredningar har slagit ner som en bomb och väckt känslor hos en del branschkollegor.

Veidekke har undersökt drygt 30 av sina egna underentreprenörer från Östeuropa. Samtliga visade sig fuska systematiskt på något sätt.   
– Det är ganska deprimerande att inget av dessa företag som vi har undersökt på djupet gör rätt för sig, säger han.

Veidekke har sedan de fick fram resultatet sagt upp samarbetet med ett stort antal.

– Problemet är att om man agerar reaktivt här och spärrar alla som fuskar, då har vi snart inga leverantörer kvar. Därför måste vi jobba proaktivt. Och det gör vi bland annat genom att prekvalificera de leverantörer vi vill ha, vi kartlägger företagen. Vi har även tagit fram handledningar för varje land där vi beskriver vilka regler som gäller i Sverige. Vi kommer att säga till leverantörerna att vi har noll tolerans, ni måste följa dessa regler för att leverera till Veidekke. Vår förhoppning är att få dessa företag att ta klivet över till den vita sidan.

Än så länge sker kontrollerna i stora drag manuellt, men Veidekke arbetar med att digitalisera processen och inom ett år tror Lennart Weiss att man ska kunna kontrollera samtliga underleverantörer.

– Vi samarbetar sedan 2012 med Byggnads och har därför tillgång till sekretessbelagda uppgifter – genom Fora för försäkringar och pensionsavsättningar och Lösen för löneredovisning. Detta är vi unika om i branschen, vi kan se direkt när företag fuskar.

Det senaste året har Veidekke skapat en intern organisation med representanter från olika avdelningar samt från Byggnads som jobbar med dessa frågor. Men att kräva att svenska byggbolag ska skapa liknande organisationer är inget som Weiss tror på.

– Detta måste lösas på bransch- och myndighetsnivå. Det är orimligt att tro att Byggföretagens 3800 medlemsföretag skulle kunna skaffa sig dessa kontrollverktyg. Det måste ligga på branschen och myndigheterna, säger han och fortsätter:

– Men både branschen och myndighetssfären är i ett tidigt skede i uppvaknandet. Det är inte många som förstår vidden av det här. Det kommer nog att ta tre, fyra år innan vi får kontroll på detta.

Artiklar på samma ämnen