”Världens största bransch är också den minst effektiva”

Exakt hur stor andel av världens BNP utgör egentligen byggindustrin? Om detta tvista de lärda – och har gjort länge. Om vi för sakens skull, utifrån olika mätningar, säger att det rör sig om runt 10–15 procent så kan vi ändå konstatera att bygg utgör världens största industri.

Mot denna bakgrund är det lika beklagligt att år efter år se hur enastående svårt det är för denna enorma industri att kraftsamla kring produktivitetsfrågan. Se bara till Sverige som ett exempel. I det svenska näringslivet i allmänhet har produktiviteten de senaste 20 åren ökat med 42 procent. För byggbranschen i synnerhet? Endast 11 procent.

Många av oss har skräcksiffrorna från 2016 färskt i minnet, de som visade att Sverige inte bara har högst byggnadskostnader av alla EU:s länder utan även att vi låg 66 procentenheter över genomsnittet för EU.

Detta är ett mångbottnat problem utan enkla lösningar. Det går att prata om orsakerna i all oändlighet: dyra kostnader för byggmaterial, dålig kvalitetsstyrning, föråldrade strukturer och en digitalisering som aldrig verkar komma ikapp, bara för att nämna några. Jag vill undvika att sålla mig till domedagsprofeterna och jag vill inte heller bara kritisera en bransch jag annars är så stolt över.

Däremot är jag fast övertygad om att det enda som inte löser den här frågan är att låtsas som att det regnar. Den som förnekar att vår bransch har ett produktivitetsproblem är, om inte en del av problemet, åtminstone inte en del av lösningen.

Det första steget mot att lösa ett problem är alltid att erkänna att det finns ett problem till att börja med. Först då kan vi börja hantera problematiken! Jag har mina tankar och förslag på konkreta åtgärder som branschen behöver vidta, men jag kan inte ensam få genomslag för dem (och jag har för den delen inte alltid rätt heller). Vad jag däremot faktiskt vet är att det krävs kompetenta personer från olika discipliner som gemensamt gör slag i saken.

Ett praktexempel på väldigt fin produktivitetsutveckling, där vår bransch skulle kunna dra flera lärdomar, är bank och finanssektorn. Genom att ständigt ligga i framkant i den digitala utvecklingen har man här bland annat gjort hanteringar smidigare, där sluteffekten är en ökad kundnytta. Denna sektors ökade interaktion rent interorganisatoriskt samt dess digitala omställning är något vår bransch skulle kunna inspireras av.

Byggindustrins oförmåga att lösa produktivitetsproblemet bådar inte gott för andra brådskande orosmoln. Bygg- och fastighetssektorn står till exempel för drygt en femtedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser, men hur kan vi förväntas ta oss an den gröna omställningen om vi ännu inte lyckats hitta lösningar på ett problem som det har tjatats om de senaste 20 åren?

I början på 2007 producerade den svenska byggbranschen till ett värde av 527 kronor per arbetad timme. År 2020 hade den siffran gått ner 44 kronor. Alldeles för många sektorer är beroende av samhällsbyggnad för att vi inte ska rasa över dessa kronor; infrastruktur, utbildning, sjukvård, logistik, ja, i princip hela samhället är beroende av en välmående samhällsbyggnad.

Vår bransch är en pelare i svensk ekonomi. Att stoppa huvudet i sanden när det pratas produktivitet vore därför inget annat än oansvarigt. Vi måste göra något åt produktivitetsproblemet – för världens största bransch har inte råd att halka efter.