Sverige bygger dyrast bostäder i EU. Materialpriset kan kanske pressas genom import samt utnyttjande av alternativa byggvaror. Entreprenadpriset går också att pressa genom ökad utländsk konkurrens. Vad stat och kommuner kan göra för att sänka sina priser är dock något som branschens företrädare ej kan påverka. ”Denna del av kostnaden per kvadratmeter är dock aldrig eller mycket sällan föremål för djupare analys”, skriver Ulf Norgren, fd ordförande i ByggMaterialDistributörerna, i en debattartikel.
Rubriksättning avseende tidningsartiklar om byggbranschen har under alltför många år bestått av kritik mot höga produktionskostnader, genom påståenden om för dyra byggmaterial och entreprenadarbeten. Produktionskostnaden är dock inte enbart summan av byggmaterial samt entreprenad. Härtill kommer statliga samt kommunala avgifter som ingår i den så kallade ”kostnadscirkeln”. Denna del av kostnadssegmentet har dock sällan eller aldrig varit föremål för utredning eller granskning från alla de utredare som nytillträdda bostadsministrar genom åren har tillsatt.
Entreprenadkostnaden anses för hög på grund av brist på konkurrens samt för få anbudsgivare. Förvisso har vi för få så kallade riksbyggare i vårt land. Icke att förglömma finns ett stort antal regionala och lokala duktiga byggföretag. Dock besitter förmodligen inte alla dessa företag resurser som är nödvändiga för att inkomma med sofistikerade och detaljerade anbud som erfordras vid allmän och offentlig upphandling till presumtiva beställare.
Är verkligen lösningen utländska byggföretag? Kanske behöver man inte gå längre än till utländsk arbetskraft. Detta förutsätter en radikal omsvängning av inställning samt bemötande från fackliga organisationer och företrädare. Alla är överens om att vi saknar kompetent, utbildad arbetskraft inom många delyrken. Fackförbund såväl som entreprenadföretag borde vara angelägna om att tillsammans ta hand om utländsk arbetskraft och dessutom arbeta för att popularisera byggnadsyrket och ytterligare höja dess status. Utbildning av ungdomar tar tid och innan de får den erfarenhet som krävs har väldigt många år hunnit passera.
Beträffande byggmaterial kräver man högre importandel. Vi importerar och har alltid importerat stora kvantiteter av byggmaterial från olika länder. Flera byggmaterialtillverkare i Sverige ägs av utländska ägare. Transportkostnader fördyrar alltid varor vid import. Dessutom har vi material för vilka såväl monopol, duopol och oligopol råder. Alternativa produkter går naturligtvis att utnyttja, men förutsätter översyn av nu gällande byggregler. Vi har ett framgångsrikt byggföretag i form av Skanska som agerar i främmande länder. Har utredarna ställt frågor om deras kostnadssyn på material och entreprenadkonkurrens i andra länder?
Nu till den tredje delen i ”kostnadscirkeln”. Avgifter, skatter och pålagor från stat och kommun är kostnader som inte branschens representanter kan påverka. Det handlar om kostnader för till exempel bygglov, va-anslutning, elnät och mark, samt moms och andra skatter. Här gäller vad politiker fastställer. Oavsett den totala kostnaden för nyproduktion eller kvadratmeterpris, fördelas den, enligt gjorda utredningar, med cirka 66 % på nyssnämnda kostnader och resterande 34 % på entreprenad och material i ungefär lika stora delar, alltså 17 % vardera.
Siffran 49.000 kr/kvm anges för tillfället gälla vid nyproduktion i storstadsregioner. Detta innebär att ca 32.600 kronor avser statliga samt kommunala avgifter, skatter och pålagor medan resterande belopp 16.400 kr delas mellan entreprenad och material – ca 8.200 kr vardera – totalt ca 49.000 kr. Läsaren kan själv fundera över hur mycket kvm-priset eventuellt går att reducera vid tänkbar ökad konkurrens och/eller import av material.
Kanske bör vi inse och acceptera att utbud och efterfrågan alltid kommer skapa en prissättning som alla kan ha olika synpunkter på, beroende på vilken part man företräder. Vad vore bättre än om vi alla kraftsamlade våra ansträngningar på utnyttjande av de resurser som står tillbuds, än att bevaka revir och kritisera utomstående utanför det egna reviret. Sänka säkerhets- och/eller kvalitetskrav kan knappast vara lämpliga åtgärder.
Ulf Norgren, fd egen företagare och grosshandlare, samt fd ordförande i ByggMaterialDistributörerna, BMD, Sverige.
