”Var är bostadspolitiken och bostadsministern?”
Det undrar Byggnads.
”Vi saknar fortfarande de breda bostadspolitiska reformerna”, skriver Sveriges Byggindustrier.
De är några av branschens aktörer som kommenterar Budgetpropositionen 2020.
Johan Lindholm, ordförande Byggnads:
Bostadspolitiken lyser med sin frånvaro i statsbudgeten. Trots bostadsbrist i 240 kommuner och att byggandet inte ligger på en tillräckligt hög nivå saknas nya reformer. Byggnads är starkt kritiska mot att regeringen och dess samarbetspartier inte tar bostadsbristen på större allvar.
Enligt Boverket lider 240 av Sveriges 290 kommuner av bostadsbrist. Samtidigt är byggtakten för låg för att bygga ikapp behoven. Trots problemen har regeringen, Centerpartiet och Liberalerna inte presenterat några nya reformer för att stimulera och öka byggandet.
– Var är bostadspolitiken? Var är bostadsministern? Vi har en skriande bostadsbrist och det byggs inte tillräckligt. Politikerna småduttar när det behövs rejäla reformer. Sverige har inte råd att fortsätta snåla på bostadspolitiken, säger Johan Lindholm, ordförande Byggnads.
I budgeten återinförs det investeringsbidrag för billiga hyresrätter som Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna röstade bort i budgeten för 2019. Enligt budgetpropositionen ska det trappas upp till tidigare nivåer omkring tre miljarder. Välkommet, men otillräckligt, menar Byggnads.
– Byggandet är en motor som driver svensk ekonomi framåt. I dag stängs ungdomar ute från en lovande framtid och företag kan inte rekrytera arbetskraft på grund av bostadsbristen. Vi välkomnar investeringsstödet till hyresrätter men storleken bleknar när man ser till behoven som finns. Vi borde prata om tiodubbla summor.
Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef, Sveriges Byggindustrier:
– Det är bra att Boverket ges resurser för att effektivisera arbetet med klimatdeklarationer vid nyproduktion. Hållbar tillväxt är prioriterat för Sveriges Byggindustrier. Generellt sett är Sveriges Byggindustrier ingen vän av det återinförda investeringsstödet eftersom det skapar ryckighet på marknaden. Däremot ser vi positivt på att det återinförda stödet villkoras med en viss andel sociala kontrakt. Det kommer hjälpa dem som står längst från bostadsmarknaden.
– Vi saknar fortfarande de breda bostadspolitiska reformerna med ett helhetsgrepp på fastighetsavgift, ränteavdrag och så vidare. Samtalen om höghastighetsbanor går också alldeles för långsamt. Synd, eftersom statens ekonomi är god och det behövs satsningar på infrastruktur för att driva på konjunkturen.
Ulrika Lindstrand – förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer:
I budgetförslaget slopas den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt, den s.k. värnskatten. Avskaffandet välkomnas av Sveriges Ingenjörer.
– Värnskatten har varit direkt skadlig för viljan att utbilda sig och ta på sig nya och mer kvalificerade arbetsuppgifter. Att få behålla åtminstone hälften av en inkomstökning är en signal att samhället uppmuntrar till utbildning, arbete och utveckling, säger Ulrika Lindstrand.
Förbundet anser även det vara bra med ett ökat FoU-avdrag. Det kan gynna företag som vill utveckla framtidens miljöteknik.
– Forskning och utveckling är något som tar tid och kostar pengar. Det innebär också risk. Samtidigt är det förutsättningen för en bättre miljö, nya jobb och ekonomisk tillväxt. Att öka avdraget för forskning och utveckling är ett sätt att minska risken och främja förutsättningarna för att nå klimatmålen.
För att kunna lösa samhällsutmaningarna behövs kompetenta ingenjörer. Det är därför problematiskt att anslagen för högre utbildning urholkats under lång tid. Ett resurstillskott på runt 7 miljarder kronor skulle behövas till universitet och högskolor för att resurserna per student skulle ligga på motsvarande nivåer som under 90-talet. Nära hälften av dessa resurser skulle behöva gå till utbildningarna inom naturvetenskap, teknik och farmaci.
– Att ställa krav på lärosätena att utbilda allt fler studenter till en allt lägre kostnad per student är orimligt. Resurstilldelningen måste börja matcha det regeringen vill göra. Man kan inte önska fram kunskapsnationen Sverige. Bra utbildning kostar. Det borde regeringen i större utsträckning tagit fasta på i budgeten.
Mårten Lilja, vice vd Riksbyggen och chef för affärsområde Bostad:
Regeringen vill reformera investeringsstödet för byggande av för hyresbostäder och bostäder för studerande. Riksbyggen är positiva till investeringsstödet som rätt utformat kan leda till fler bostäder som unga vuxna har råd att bo i och till en långsiktigt bättre balans på bostadsmarknaden.
– Bostadspolitiken ska ge förutsättningar för en bostadsmarknad där de allra flesta kan hitta en bostad som är anpassad efter både livssituation och plånbok. Därför måste ett investeringsstöd utformas för en långsiktigt planeringshorisont och inte för att kortsiktigt lösa akuta behov.
