Nyheter

Vanvård av miljonprogrammet

Företrädare för de allmännyttiga bostadsbolagen kräver pengar av staten till renoveringen av miljonprogrammet. Men kravet möts av skarp kritik. <br/> — Det är dåligt att kräva bidrag när de inte har skött underhållet, säger Lars Johansson på CBI Bet

Betongen i balkonginfästningarna på hyreshuset i Rinkeby smulas sönder när Lars Johansson, civilingenjör och expert på betong, knackar lätt med hammaren. Rostiga armeringsjärn blottas på ännu en av miljonprogramhusets många balkonger.
— På den tiden de här husen byggdes hade man inte tillräckliga kunskaper om nedbrytning av byggmaterial. Många detaljer i husen byggda under miljonprogrammet är väldigt dåligt gjorda, säger Lars Johansson.

Krav på renoveringsbidrag för miljonprogramhusen har kommit från flera håll. Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin är en av dem som höjt rösten för att samhället ska bära en del av kostnaderna för underhållet. Företrädare för flera allmännyttiga bostadsbolag har uttryckt detsamma, liksom Hyresgästföreningen som anser att de boende annars kommer att få bära kostnaderna genom höjda hyror.

Men den huvudsakliga orsaken till det underhållsberg som väntar för miljonprogrammets hus runt om i Sverige är inte konstruktionsfel, menar Lars Johansson.
— Fastighetsägarna borde ha gått in med åtgärder mycket tidigare, de skador vi ser på miljonprogrammet i dag beror på slapp förvaltning.
Han tycker det är märkligt att fastighetsägare kräver bidrag för skador som i praktiken uppkommit genom vanvård.

Bland de omkring 300 allmännyttiga bostadsbolag som är medlemmar i Sabo, allmännyttans intresseorganisation, beräknas närmare 60 procent ha ett eftersatt underhållsbehov. Det handlar om en underhållsnota på omkring 70 miljarder kronor enligt organisationens egna beräkningar.

Under sommarens Sabo-kongress beslutade medlemsföretagen att anta en motion om att organisationen ska verka för ett statligt renoveringsbidrag. Bakom motionen stod Endrick Schubert, kommunalråd och styrelseordförande för Familjebostäder i Göteborg, och Jan-Åke Simonsson (s), tidigare teknisk chef i Öckerö.
— Det här är enorma kostnader som inte bostadsföretagen och de boende ensamma ska tvingas stå för, säger Jan-Åke Simonsson.

Han anser att staten har en viktig roll att fylla för att upprätthålla bostadsbyggandet och god boendestandard. Den statliga börsen borde även bidra till att åtgärda det som nu blivit ett underhållsberg, anser han. Men han ser också skäl till självkritik.
— Visst, det kan vara en korrekt kritik att staten inte ska bidra till företag som misskött sina hus. Underhåller man fastigheterna ordentligt så blir inte behovet så stort, säger Jan-Åke Simonsson.

Miljonprogrammet

• Den akuta bostadsbrist, trångboddhet och låga boendestandard som rådde i slutet av 1950- och 60-talen ledde till byggandet av det som i vardagligt tal benämns miljonprogrammet.
• 1964 fattade riksdagen beslut om att dra igång storskaligt bostadsbyggande för att komma till rätta med bostadsbristen.
• Mellan åren 1965 och 1975 byggdes över en miljon bostäder, majoriteten lägenheter – men även omkring 350 000 småhus.
• Metoderna med prefabricerade betongelement förkortade byggtiden avsevärt och storskaligheten i byggandet gjorde att hela stadsdelar växte fram under miljonprogramsåren.