Avtalsparter kan känna sig obekväma med att framställa skadeståndskrav trots att skada uppkommit. Det kan finnas oro för negativ påverkan på affärsrelationen.
Jaana Nilsson, advokat och partner, AG Advokat, berättar vad som gäller när det kommer till skadeståndskrav och hur situationen bäst hanteras.
”Skadeståndskrav kan senare komma att framställas”. ”Vi förbehåller oss rätten att återkomma gällande skadeståndskrav”. ”Det har uppkommit skador”. Formuleringar i den stilen innebär inte att ett skadeståndskrav framställts. Om/när ett riktigt skadeståndskrav väl skickas, kan det tyvärr vara för sent. Med konsekvensen att rätt till skadestånd saknas bara av det skälet.
Det förekommer relativt ofta att avtalsparter känner sig obekväma med att framställa skadeståndskrav trots att skada uppkommit. En motfråga brukar vara: är ni beredda att släppa skadeståndet oavsett vad det uppgår till för belopp? I annat fall bör, till undvikande av rättsförlust, ett skadeståndskrav framställas. Skadeståndskravet behöver däremot inte inledningsvis vara preciserat till belopp om så inte är särskilt avtalat.
Högsta domstolen har avgjort
Det finns avgöranden från Högsta domstolen som visar vad som krävs för att ett krav på skadestånd ska anses framställt. Skadelidande måste göra klart för skadevållaren att skadelidande har ett krav på skadestånd. Som utgångspunkt bör ett händelseförlopp anges och därefter att krav på skadestånd begärs på grund av detta (NJA 2005 s. 843 ”Behandlingsskadan”).
I NJA 2023 s. 193 ”Skadan på kulturbyggnaden” konstaterades att det brev som två makar hade skickat till en entreprenör inte innehöll någon uttrycklig begäran om att denne skulle betala ersättning eller ta på sig ansvaret för de skador som hade uppkommit på deras fastighet. Makarna förbehöll sig bara rätten att återkomma till entreprenören med anledning av hur arbetena utförts. Det innebar enligt domstolen att något skadeståndskrav inte hade framställts genom brevet.
Tidsfrist för skadeståndskrav
I standardavtalet ABK 09 som gäller för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet är fristerna för framställande av skadeståndskrav korta. Krav på skadestånd ska, för att kunna medföra rätt till ersättning, framföras skriftligen inom tre månader efter det att beställaren fått skälig anledning att anta att konsulten är ansvarig för skadan, dock senast nio månader efter det att beställaren fått kännedom om skadan (ABK 09 kap. 5 § 6).
Även i byggbranschens standardavtal AB 04/ABT 06 finns relativt korta frister för skadestånd. De återfinns i kap. 5 § 20/21 och olika frister gäller exempelvis under entreprenadtid, garantitid och efter garantitid. Följden av att skadeståndskrav inte framställs i rätt tid är att det förfaller, dvs. inte längre kan göras gällande.
Kommunicera på rätt sätt
Parter kan i sitt avtal ha kommit överens om ett tillvägagångssätt när en skada uppkommer. När en sådan part med anledning av en skada framställer krav på skadestånd är det egentligen bara en efterlevnad av parternas avtal.
Ändå är situationen ofta laddad och det kan finnas oro för negativ påverkan på affärsrelationen. Om det finns önskemål om att skadeståndskravet ska uppfattas som mindre hårt kan det levereras med ”mjuka kuddar”. Både den text som kommuniceras runtomkring själva skadeståndskravet och personliga samtal i anslutning till översändande av skadeståndskravet är exempel på vad som kan mildra hur det landar hos mottagaren.
/Jaana Nilsson
Advokat/partner AG Advokat
