Höjt bolånetak och lägre amorteringskrav – det förslår en utredning som i dag lämnats över till finansmarknadsminister Niklas Wykman (M). Utredningen föreslår också att nytt skuldkvotskrav.
Utredningen Finansiell stabilitet och översyn av låntagarbaserade åtgärder lämnades över av makrotillsynskommitténs ordförande Peter Englund.
– Bakgrunden ligger 15 år tillbaka i tiden, när man i Europa började införa macroåtgärder i spåren av den globala krisen och lågräntemiljön. Därför är det naturligt att se över åtgärderna nu när den ekonomiska miljön ser annorlunda ut, säger han.
Kommittén har kommit fram till att regleringarna behövs, men att de kan få betydande negativa välfärdseffekter och att det finns utrymme för mindre restriktiva åtgärder utan att undergräva den finansiella stabiliteteten.
– Utredningen förslår därför höjt bolånetak, sänkt amorteringskrav och ett nytt skuldkvotstak, säger Peter Englund.
Bolånetaket höjs
Enligt utredningen behövs det regleringar för bolån, men det finns utrymme att lätta på dagens regler utan att det undergräver den finansiella stabiliteten.
Kommittén förslår att bolånetaket höjs till 90 procent, från dagens 85 procent.
– Vi tror att det gynnar både hushållen och bostadsmarknaden, säger Peter Englund.
Slopa skärpt amorteringskrav
Det nuvarande amorteringskravet, som innebär att man måste betala av två procent av lånet om man har lån på över 70 procent av värdet på bostaden respektive en procent om lånet motsvarar ett värde på mellan 50 och 70 procent, ändras. Utredningen föreslår i stället ett generellt krav på 1 procent amortering för belåningsgrader över 50 procent.
– Det är angeläget att mildra amorteringskravet. Men vi tycker också att det är viktigt att upprätthålla en amorteringskultur, säger utredaren.
Nytt skuldkvotskrav
Utredningen föreslår också ett nytt skuldkvotskrav på 550 procent. Det riktar sig till bankerna och innebär att de får ge lån som högst är på 5,5 gånger låntagarens bruttoinkomster.
– Det är ett ganska grovt mått på betalningsförmåga och vi tycker bankerna ska ha frihet på 10 procent att ge lån utöver kvoten, säger Peter Englund.
Skuldkvotstaket ska motverka att hushållen överskuldsätter sig.
– Det är en säkerhetsåtgärd om bolånetaket inte biter.
Införas i två steg
Utredningen föreslår att åtgärderna ska införas i två steg.
– Snabba avregleringar kan sätta i gång dramatiska förlopp. Att göra det i två steg ger utrymme för uppföljning och utvärdering, säger Peter Englund.
Ett första steg skulle i så fall innebära att höjt bolånetak, avskaffat skärpt amorteringskrav och nya skuldkvotstaket införas först. I nästa steg gäller allmänt amorteringskrav på 1 procent för alla lån över 50 procent av
bostadens värde.
Regeringens svar under våren
Niklas Wykman säger att målet är att värna den ekonomiska stabiliteten och att den här utredningen är en del av en bredare översyn.
– Regeringen ska nu utvärdera utredningen under våren återkommer vi med vårt förslag. Vi ska titta på helheten, bland annat i vilken myndighet det ska regleras, eller om det blir i lag.
Han sa också att dagens restriktiva bolånepolitiken får negativa fördelningseffekter.
– Den gynnar den som är född med pengar, men slår mot den som anstränger sig och jobbar och kämpar för att skaffa pengar.
Bakgrund:
Det var i april 2023 som kommittén fick i uppdrag att analysera risker på området och hur de kan motverkas med låntagarbaserade åtgärder.
Kommittén består av professorn Peter Englund, ordförande, dekanen Susanne Ackum och professorn John Hassler.
Hela utredningen hittar du här.
