I våras kunde vi konstatera att den svenska byggmarknaden visat sig oväntat motståndskraftig mot coronapandemin. I höstens prognos ser läget fortsatt ljust ut till den grad att prognoserna för 2021 reviderats upp, men vi ser samtidigt en viss avmattning redan under nästa år.
Hela prognosperiodens byggaktivitet drivs av en hög ekonomisk aktivitet med fortsatt låga räntor. Samtidigt ser vi att flera bestående effekter av pandemin påverkar byggmarknadens segment väldigt olika och att nya behov också skapar andra möjligheter.
Återhämtningen är på god väg i Sverige, lågkonjunkturen bedöms vara över i slutet av året och redan under det tredje kvartalet 2021 väntas BNP vara tillbaka på samma nivå som innan pandemin bröt. Vaccinationsgraden stiger, restriktionerna i Sverige håller på att fasas ut och både näringsliv och hushåll ser med tillförsikt på den fortsatta utvecklingen för svensk ekonomi.
För byggmarknaden är den påskyndade digitala transformationen i kölvattnet av pandemin en bestående effekt som påverkar olika delar av byggmarknaden väldigt olika, men som också skapar möjligheter att möta nya behov.
Den utveckling vi såg framför oss i början av 2020 har inte förändrats i sak utan den har snarare hoppat över många av de steg vi hade förväntat oss att ta under en längre tidsperiod. Utvecklingen gick snabbare än vi tidigare trott därför att framtidens behov vad det gäller bostäder och lokaler inte är förutbestämda, utan bestäms av kunden i en ständig dialog med hyresvärdar och byggherrar om vad som är önskvärt, vad som är möjligt och vad som är prioriterat.
Den digitala transformation som redan pågick har påskyndats till följd av alla de lösningar som vi tvingats etablera för att kunna fortsätta jobba, studera, handla och leva med de restriktioner och påbud som har införts under pandemin.
Vi går in i något nytt nu när vi börjar skönja slutet på pandemin, i detta nya kan vi se att det några har förlorat har andra vunnit. En del av förlusterna är mer direkta än andra, det går till exempel inte att bortse från förlorade hyresintäkter under ett verksamhetsår utan de måste bokföras på något sätt. Andra förluster handlar om förlorade förväntningar på framtiden, efterfrågan som delvis förlorats till något annat, likt en dröm som gått om intet.
Det som kan vinnas i denna omställning handlar om förmågan att möta nya behov på bästa sätt, vilket är hela idén om en marknadsekonomi. En evig process där marknadens aktörer gör sitt bästa för att möta kundernas skiftande krav och behov. En process som när den fungerar väl leder till innovation, ökad kvalité och kostnadseffektiviseringar. De förväntningar som gått förlorade var aldrig givna, man kan inte förlora det man aldrig haft. Vi bör inte tänka bort de utvecklingskliv vi redan tagit, i stället erbjuds nu chansen att vara med och forma framtidens bostäder och lokaler, chansen att bygga en ny framtid.
De förändringar som påskyndats av pandemin slår olika men många av förändringarna hänger ihop och skapar nya möjligheter. Ett ökat hemarbete har lett till att hemmet har ökat i betydelse, vilket gynnar både nybyggnation och renoveringsmarknaden för bostäder. Mer tid i hemmet och mindre tid i butiker har gynnat e-handeln och därmed även lager- & logistiklokaler. En del av denna efterfrågan som nu riktats om mot bostäder och e-handel innebär alltså att färre nya kontor och butikslokaler efterfrågas framöver.
Nya behov i existerande bestånd betyder att kontor behöver anpassas utifrån nya arbetssätt som hanterar ett ökat hemarbete t.ex. genom att skapa fler mötes-/teknikrum. Sådana anpassningar kan i sin tur innebära att kontoren tar en del av efterfrågan som affärshotellen tidigare åtnjöt, när en del affärsresor och konferenser flyttar online i stället (något som ändå ligger rätt i tiden om vi ska lyckas lösa klimatkrisen, även om helt inställa flyg i sig varken är önskvärt eller tillräckligt). Affärshotell kan givetvis försöka kompensera för detta genom att försöka attrahera en del av de hemarbetande kontorsarbetarna ändå, via ”workation” lösningar. Det återstår att se vilka de stora vinnarna på byggmarknaden blir i denna omställning, utfallet beror helt och hållet på vilka som lyckas möta denna utmaning och hissa sina segel i förändringens vindar.
Baserat på detta bedömer vi att de totala bygginvesteringarna (anläggning exkluderat) väntas uppgå till 358 miljarder under 2021 för att sedan minska gradvis fram till 2023. Investeringarna toppar därmed i år men är fortfarande kvar på historiskt höga nivåer under hela prognoshorisonten (2021-2023).
Investeringar i nya lokaler och bostäder ökar under året med 8 procent, till 198 miljarder kronor, för att sedan gradvis minska fram till 2023. ROT-marknaderna, som endast ökade med 1 procent 2020 jämfört året innan, får mer fart under 2021 och landar på 159 miljarder kronor vilket utgör en ökning om strax under 4 procent.
Johan Grip, Chefsekonom, Prognoscentret
