Ärendet om upphandlingen av konsulterna som granskade projekt Slussen har nu avgjorts i Högsta Förvaltningsdomstolen.
Och enligt domen så bröt Stockholms stad mot lagen när de gjorde upphandlingen.
Stockholm stad håller nu på att utreda hur återgången i praktiken ska lösas.
Högsta förvaltningsdomstolen underkänner Stockholms stads direktupphandling av de fyra handplockade experterna som granskade Slussenprojektet.
Kommunstyrelsen i Stockholms kommun beslutade under hösten 2014 att tillsätta en expertgrupp och tecknade avtal med var och en av dem. Avtalen slöts utan föregående annonsering och hade ett totalt värde på 924 000 kronor.
Tre leverantörer ansökte om att avtalen skulle ogiltigförklaras.
De anförde att avtalen utgjorde direktupphandlingar av samma slag och att kontraktens sammanlagda värde därför borde läggas ihop, vilket innebar att beloppsgränsen för när direktupphandling var tillåten hade överskridits.
Kommunen ansåg å sin sida att det inte var fråga om upphandlingar av samma slag eftersom konsulternas kompetens och erfarenhet skilde sig åt på ett sådant sätt att det inte rörde sig om kompetenser som typiskt sett tillhandahölls av en och samma leverantör.
Förvaltningsrätten biföll ansökningen och ogiltigförklarade avtalen, eftersom varje avtal ansågs avse samma typ av tjänst, nämligen att granska material.
Men kammarrätten dömde annorlunda och gav kommunen rätt. Kammarrätten konstaterade bland annat att experternas kompetensprofiler skilde sig åt i väsentliga avseenden och att de hade ansvarat för olika delar av granskningen. Deras tjänster kunde därmed inte betraktas som identiska eller utbytbara.
Leverantörerna överklagade kammarrättens dom till Högsta Förvaltningsdomstolen, som går på Förvaltningsrättens linje: samtliga upphandlingar var av samma slag och därför borde räknas ihop. Därmed överskreds direktupphandlingsgränsen.
Leverantörerna överklagade kammarrättens dom till Högsta Förvaltningsdomstolen, som går på Förvaltningsrättens linje: samtliga upphandlingar var av samma slag och därför borde räknas ihop. Därmed överskreds direktupphandlingsgränsen, och Stockholms stad har brutit mot LOU
Domstolen ogiltigförklarar nu avtalen.
Pär Cronhult, chefsjurist vid den privata expertgruppen Konkurrenskommissionen, som varit ombud för de leverantörer som tagit strid mot kommunen, säger att han är nöjd med domen.
– Den har ett prejudicerande värde när man ska bedöma upphandlingar av liknande slag framöver, säger han.
Enligt domen ska avtalen ogiltigförklaras. Vilken betydelse det kommer få i praktiken återstår att se.
– Lagen föreskriver så kallad avtalsnullitet, det vill säga att Stockholms stad ska återställa allt så som att avtalen aldrig funnits. Men i det här fallet är det komplicerat eftersom experternas utredning redan har levererats och kan inte göras ogjord. Stockholms stad måste kräva att experterna betalar tillbaka sin ersättning, säger Pär Cronhult.
Men att de skulle kräva ersättningen tillbaka tror han är osannolikt. En granskning (”Fortsatt domstolstrots – 9 av 10 myndigheter struntar i dom om ogiltighet av avtal”, från 2016) som han och juristen Viktor Robertson gjort visar att upphandlande myndigheter brukar strunta i domstolarnas domar.
Endast i ett fall av tio har lagakraftvunna beslut om ogiltighet av avtal kommit att resultera i något slags åtgärder avseende redan genomförda prestationer I övriga nio fall av tio har sanktionsbestämmelserna inte medfört någon av de effekter som lagstiftarna avsett.
– Detta är mycket märkligt, man borde kunna förvänta sig att myndigheter faktiskt följer lag och domstols dom, säger Pär Cronhult.
Malin Lindvall, stadsadvokat på stadsledningskontorets juridiska avdelning och som företrätt Stockholms stad i ärendet:
– Ogiltigförklaringen av avtalen innebär att gjorda prestationer ska gå åter. Enligt praxis och förarbeten ska parternas förmögenhetsställning återställas till hur den var innan avtalen ingicks. I detta fall är tjänsterna redan levererade och hur återgången i praktiken ska regleras är nu föremål för utredning på stadsledningskontoret, säger hon.
Teoretiskt sett skulle också Konkurrensverket kunna göra en hemställan om upphandlingsskadeavgift.
Det ska i så fall göras ett år från domstolens beslut.
