Underskott i 243 kommuner

243 kommuner har underskott på bostäder, det är tolv kommuner färre än förra året.
Det visar den senaste bostadsmarknadsenkäten gjord av Boverket.
De drar också slutsatsen att fler bostäder behövs, bland annat särskilda boenden för äldre.

Med underlag från 288 av Sveriges 290 kommuner kan Boverket ge en sammanhållen bild av bostadsmarknaden i Sverige 2017 och 2018.
Svaren i enkäten består av kommunernas bedömningar i olika frågor. 

Totalt 243 kommuner svarar i enkäten att de har underskott på bostäder. Det är 12 kommuner färre än förra året.
Samtidigt uppger 42 kommuner att bostadsmarknaden är i balans, vilket är 8 kommuner fler än förra året.
– Kommunernas bedömning av faktorer som begränsar bostadsbyggandet är bland annat höga produktionskostnader, brist på detaljplan på attraktiv mark, överklaganden av detaljplaner och svårt för privatpersoner att få lån, säger Marie Sand, samhällsplanerare och utredare på Boverket. 

Kommunerna har också svarat på hur många bostäder de tror kommer vara påbörjade i flerbostadshus, respektive småhus för åren 2018 och 2019.
Samtliga förväntade påbörjade bostäder genom nybyggnad, i flerbostadshus, är 71 367 stycken sett till 2018. För 2019 är motsvarande siffra högre, 78 767 stycken.
Kommunerna Stockholm, Göteborg, Uppsala, Lund och Malmö toppar listorna under båda åren.

Samtliga förväntade påbörjade bostäder genom nybyggnad i småhus är totalt 11 447 stycken under 2018 och 12 268 stycken under 2019.
Läget på bostadsmarknaden om tre år, i kommunen som helhet: Totalt 196 kommuner förutspår underskott på bostäder om tre år.

Allt fler kommuner tar fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Enligt årets enkät är det 223 kommuner som har antagit riktlinjer under den här mandatperioden eller förra.

Det är fortfarande underskott på studentbostäder i landets högskolekommuner. Kommunerna förväntar sig dock en ökning av studentbostäder. Totalt 36 kommuner planerar att börja bygga sammanlagt cirka 7 800 studentbostäder under 2018 och 2019.

Rapporten visar också att situationen fortfarande är ansträngd för grupper som är nya på bostadsmarknaden. Det gäller till exempel unga, nyanlända och äldre som vill flytta till en mer tillgänglig bostad. Situationen är ansträngd trots att det byggs fler bostäder nu än tidigare.

Boverket bedömer att läget är allvarligt när det gäller särskilda boendeformer. Sämst är situationen för personer med funktionsnedsättning, där 169 kommuner uppger att det saknas tillräckligt med bostäder. I 116 kommuner är det underskott på särskilda boendeformer för äldre.

Samtidigt publiceras en också en ny rapport om äldres boendeekonomi. Där är slutsatsen att fler bostäder behövs, bland annat särskilda boenden för äldre.

Rapporten innehåller en statistisk genomgång av boende, inkomster, boendeutgifter och boendekvalitet för hushåll med äldre personer.

De äldre är inte en enhetlig grupp, behoven och inkomsterna skiljer sig åt. Många kommuner uppger att det i dag är underskott på särskilda boenden för äldre, och de förväntar sig att det kommer fortsätta vara så de närmaste åren.

En fjärdedel av hushåll med äldre uppger att de inte är nöjda med storleken på sin bostad, främst i större och mindre städer. Det finns många hushåll som kan tänka sig att flytta men som inte gör det. De flesta vill helt enkelt inte flytta. Men det beror även på skillnader i boendeutgifter och kostnader som uppstår med flytten.

Ett annat hinder är att det inte finns ett tillräckligt stort utbud av bostäder för gruppens behov. Många äldre har inte heller tillräcklig information om de boendelösningar som kommunerna erbjuder.