Sverige ligger efter men globalt har solenergi blivit det främsta nyinstallerade energislaget. De senaste åren har solenergi stått för ungefär två tredjedelar av all nyinstallerad effekt världen över. Solenergi kan skalas snabbt och därmed leda den globala gröna omställningen – och skaka om byggbranschen, skriver Eric Jaremalm, vd på Midsummer.
En viktig milstolpe var klimatmötet COP28 i Dubai då världen beslutade att fjärma sig från fossila bränslen med kravet att alla länder måste begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Detta kräver ”djupa, snabba och varaktiga minskningar” av växthusgasutsläppen och stora investeringar inom förnybar elproduktion.
Det finns starka trender för solenergi globalt. Spelplanerna är fulla av morötter och piskor – attraktiva subventioner å ena änden och straffregleringar å andra sidan. Och i mitten: en investering som är minst sagt vettig även sett ur enbart ett kronor- och ören-perspektiv med återbetalningstider som kan räknas på den ena handens fingrar i antal år.
25 procent av Europas energi kan på sikt komma från solen, enligt EU. Unionen vill också bryta beroendet av importerade solpaneler från främst Kina och bygga upp en inhemsk industri för produktion av solceller.
EU:s ”coronafond” på mer än 670 miljarder euro har varit tillgänglig för investeringar som gör medlemsländernas ekonomier och samhällen mer hållbara, motståndskraftiga och förberedda för den gröna omställningen. EU:s innovationsfond stöder innovativa gröna teknologier som syftar till klimatneutralitet.
Det mest omvälvande förslaget är ”EU Solar Standard” som Europaparlamentets lagstiftare antog tidigare i år. Den nya lagen innehåller riktlinjer för installation av solceller på offentliga byggnader och bostäder inom EU: solcellsinstallationer ska ingå i nybyggnadsprojekt och offentliga byggnader kan retroaktivt behöva installera solceller.
Den träder i kraft gradvis med nya offentliga byggnader 2026, kommersiella och offentliga byggnader som renoveras 2027, nya bostadshus 2029 och befintliga offentliga byggnader 2030.
Detta är helt logiskt eftersom det finns miljarder tak över hela världen som kan täckas med solpaneler. Ren el kan skördas där den förbrukas och behöver inte ens belasta nätet. Tekniken är beprövad och relativt billig. Installationen är enkel.
Större industri- och kommersiella tak är särskilt fördelaktiga på grund av den större storleken som ofta gör installationen enklare och mer lönsam. Men det finns ett allvarligt hinder: Upp till hälften av befintliga tak i Europa klarar inte av vikten från traditionella kiselpaneler. De är inte konstruerade med dessa typer av laster i åtanke; en enda kiselpanel kan väga 35 kg, inramad och monterad med ballast. Vikten av kiselpaneler på ett 750 kvm industritak kan överstiga 15 ton. De flesta tak är helt enkelt inte byggda för det.
Så en fastighetsägare som är tvungen att installera solpaneler på taket står inför ett dyrt takförstärknings- eller bytesjobb innan paneler kan läggas.
Ett enklare, billigare och mer miljövänligt alternativ skulle vara tunnfilmssolpaneler. De är inte gjorda av sprött kisel och behöver inte skyddas av glas, inte heller vara inramade eller ens monterade (de är helt enkelt ”pålimmade”). De är mycket tunna, flexibla, hållbara och viktigast av allt i det här fallet: mycket lätta vilket gör dem idealiska för större svaga tak.
Produktionsprocessen är helt annorlunda jämfört med kiselsolceller, så klimatavtrycket mätt över en livscykel är bara en bråkdel (1/10) av traditionella solpaneler. Detta är en faktor som på senare tid blivit mycket viktig för fastighetsägare och hyresgäster.
Andra intresserade köpare är fastighetsägare med högre estetiska ambitioner som inte vill förändra fastighetens arkitektur – tunnfilmssolpaneler är visuellt mycket mindre påträngande och i vissa fall praktiskt taget osynliga.
Tunnfilmssolceller kan expandera den snabbväxande marknaden för solenergi kraftigt, kanske fördubbla den, och skapa en skyddad marknad för leverantörer som kan erbjuda lätta solcellslösningar för tak som inte klarar stora vikter.
Frågan är dock varifrån denna stora förväntade ökning av efterfrågan ska hämtas. Europeisk solcellsproduktionskapacitet minskar, under press från billiga dumpade kiselpaneler från främst Kina.
Flera europeiska tillverkare av kiselpaneler har tvingats lägga ner eftersom priset per watt för en kiselpanel har halverats på den europeiska marknaden. Idag står Kina för cirka 98 procent av all global waferproduktion. Denna monopolställning är problematisk, liksom det faktum att ungefär 45 procent av kislet produceras i provinsen Xinjiang, där etniska uigurer systematiskt tvingas arbeta i fabrikerna under slavliknande förhållanden.
Många marknader accepterar inte solpaneler tillverkade under dessa förhållanden. USA implementerade Uyghur Force Labor Prevention Act (UFLPA) i slutet av 2022. Den förbjuder import av produkter som helt eller delvis tillverkats med tvångsarbete i Xinjiang. Även Indien har infört importrestriktioner och tullar på kinesiska paneler.
Men eftersom Europa varken har tullar eller lagar mot import av dessa paneler, omdirigeras försändelserna till Europa där de säljs till rekordlåga priser. Tullfriheten och prisdumpningen gör att majoriteten av de europeiska solcellstillverkarna, som måste betala tullavgifter på importerade insatsvaror, har tvingats minska, flytta eller lägga ner produktionen.
Tills dessa anomalier är åtgärdade måste europeiska tillverkare av solceller arbeta med sina nuvarande fördelar, som inkluderar spårbarhet i leveranskedjorna, produkter av högre kvalitet och ett betydligt lägre koldioxidavtryck sett ur produktens livscykel.
Trumfkortet kan vara möjligheten att utveckla och marknadsföra tunnfilmssolceller för det stora antalet industritak i Sverige, på kontinenten och världen över som inte tål vikten av kiselpaneler. Detta är branschens och marknadens stora ’game changer’ under de kommande åren, en utveckling som kommer att ruska om byggbranschen och installatörer av solcellstak och ge en rejäl vitamininjektion till de företag som förmår omfamna den och erbjuda kunderna framtidens hus.
/Eric Jaremalm, vd, Midsummer
