Ukrainakriget riskerar få långtgående konsekvenser för svensk byggmarknad – men på kort sikt väntas endast svagt negativa effekter.
Putins krig mot Ukraina riskerar att bli både omfattande och varaktigt. Hur sanktionerna mot Ryssland slår och vilka åtgärder som olika länders politiker och centralbanker vidtar som respons på effekterna kan dock ingen förutspå i dagsläget. På kort sikt, förutsatt att situationen inte eskalerar snabbt, är det mest sannolikt att den svenska ekonomin och byggmarknaden endast drabbas i begränsad omfattning. Det är Prognoscentrets bedömning, som i dagarna har tagit beslutet, att trots den osäkra situationen, publicera nya prognoser för den svenska byggmarknaden.
Kriget i Ukraina har redan kommit att innebära stort mänskligt lidande och förstörelse. Konflikten hotar nu den europeiska geopolitiska stabiliteten och den starka ekonomiska återhämtningen efter pandemin. Krigets konsekvenser i det längre perspektivet är oöverblickbara men på kortare sikt bedöms effekterna endast påverka svagt negativt genom att förstärka redan existerande utmaningar för branschen, samtidigt som investeringsviljan och finansieringsmöjligheterna kan komma att påverkas.
Av coronapandemins initiala fas lärde vi oss att tidiga prediktioner ofta slår fel. Många bedömare ansåg då att bostadspriserna skulle sjunka. Vad vi i stället såg var en explosionsartad efterfrågan på större bostäder med nya bostadsprisrekord som följd och i tillägg till det, en mycket hög efterfrågan på konsumentdrivna renoveringar. Den lärdom vi kan dra av det är att invänta mer information och inte dra förhastade slutsatser i ett alltför tidigt skede.
Prognoscentrets nya prognoser för den svenska byggmarknaden publicerades den 16 mars. Analyserna baseras på det läge som rådde före Rysslands invasion av Ukraina. Kriget kommer dock, och precis som redan nämnts, att få effekter på investeringsviljan och finansieringsmöjligheterna i byggbranschen men utifrån den information som vi idag sitter på så ser konsekvenserna för svensk ekonomi och den svenska byggbranschen ut att bli förhållandevis begränsade på kortare sikt. Prognoserna tar exempelvis redan viss hänsyn till de stigande byggkostnaderna och den hämmande effekt de får på byggaktiviteten under 2022.
På längre sikt hotar kriget dock den svenska tillväxten genom att förvärra den redan ansträngda energiförsörjningen som också leder till spridningseffekter i den övriga ekonomin. På toppen av det tillkommer en kraftig oljeprisväxt, tilltagande råvarubrist, ytterligare störningar i försörjningskedjorna, och en mer avvaktande investeringsvilja.
Hur utvecklas då den svenska byggmarknaden under året?
Totalt sett bedöms investeringarna i byggmarknaden i år att uppgå till 378 miljarder kronor för att därefter sjunka under 2023 och 2024. För den totala nybyggnationen syns en tydlig topp i år, medan investeringarna i ROT-marknaden för lokaler väntas stiga under hela prognosperioden (2022-2024). Renoveringsmarknaden för bostäder minskar under året för att sedan återhämta sig något, men kommer aldrig upp till 2021 års nivåer under perioden.
Bostadsmarknaden framöver
Bostadsprisutvecklingen har varit extrem under pandemin och nivån i sig talar för en lugnare utveckling framöver. Höga energipriser och förväntningar om snabbare räntehöjningar talar för att priserna sannolikt kan komma att sjunka något från dagens nivåer. Småhusmarknaden bedöms stå emot nedgången lite längre men en lugnare prisutveckling (eller en nedgång), ett slopat investeringsstöd för hyresrätter och ett högre kostnadsläge för såväl bostadsutvecklare som för konsumenter talar för att investeringstakten är på väg ned. Antalet påbörjade bostäder toppar under året för att därefter sjunka med ett par procent under resten av prognosperioden.
De konsumentdrivna renoveringarna mattas av i takt med att pandemin gått in i en ny fas och hushållen återigen kan börja konsumera resor och tjänster. Samtidigt förstärks investeringsnedgången av prisökningarna på byggmaterial. Kostnadsökningar till trots ökar de proffsinitierade investeringarna då det underliggande investeringsbehovet i beståndet är fortsatt stort. Samtidigt förväntas energikraven på bostäder skärpas vilket tillsammans med kraftigt stigande elpriser (vilket uppmuntrar energieffektiviseringsåtgärder) stimulera aktiviteten i existerande bestånd ytterligare. Under 2022 förväntar vi oss en total omsättning om 86 mdkr för renoveringsmarknaden för bostäder – en minskning på 2 procent jämfört 2021.
Lokalbyggandet nedåt under prognosperioden
Trots en hög investeringsaktivitet för industri-, lager- och logistiklokaler pressas utvecklingen inom lokalsegmentet nedåt av en svag tillväxt inom hotell, restaurang, kontorslokaler och vårdbyggnader. Den totala igångsättningen av lokalbyggnader väntas under 2022 uppgå till 4,2 miljoner kvadratmeter vilket motsvarar en nedgång om 12 procent jämfört föregående år.
Renoveringsaktiviteten inom existerande lokalbestånd väntas under året bli hög för industri-, lager-/logistik och kontorsbyggnader. Investeringarna ökar i takt med att det ekonomiska läget förbättras och senarelagda renoveringar genomförs. Till det adderas även det reguljära underhållsbehovet, behovet av klimatanpassningar och energieffektiviseringar samt ombyggnadsbehov till följd av förändrade behov, vilket tillsammans summerar till en förhöjd investeringstakt under de närmaste åren. Samtidigt kan renoveringsviljan för vissa typer av lokaler, till exempel butikslokaler, minska till följd av en lägre efterfrågan. Sammantaget är bedömningen att investeringarna i ROT-marknaden för lokalbyggnader totalt sett når en topp i år på 79 mdkr för att sedan minska under 2023 och 2024.
Men det är värt att nämna att riskerna framöver ligger tydligt på nedsidan, vilket kan pressa marknaden ytterligare.
Johan Grip, chefsekonom på Prognoscentret
