Det förekommer konflikter på alla byggarbetsplatser. Som entreprenadjurist är det svårt att ha en annan verklighetsbild eftersom få entreprenörer ringer till mig för att berätta om projekt där allt gick smidigt (läs: bygget blev klart i tid, alla fick fullt betalt, slutkunden blev nöjd och ingen glömde att ta med sig fika till byggmötena).
Entreprenadkonflikter är i viss mån ofrånkomliga då byggnationer ofta representerar stora värden med många inblandade parter. Därtill behöver många beslut behöver fattas skyndsamt och i horisonten hägrar ruskiga förseningsviten eller skadeståndskrav.
Alla konflikter blir dock inte så allvarliga; merparten landar inte ens på någon jurists skrivbord. Av de tvister genererat i ett rättsligt förfarande sticker dock vissa avgöranden ut ur mängden. Ett sådant fall är tvisten som Svea hovrätt nyligen hade att pröva, mål nr. T 29-16 (meddelad den 6 oktober 2016).
I det aktuella fallet hade en restaurangägare anlitat en entreprenör för att på totalentreprenad, med ABT 06 som kontraktsinnehåll, utföra elarbeten. Entreprenören anlitade en underentreprenör, UE1, som i sin tur anlitade en underentreprenör, UE2. Under entreprenadtiden uppstod meningsskiljaktigheter mellan restaurangägarens företrädare och företrädaren för UE2, vilket resulterade i att företrädaren för restaurangägaren misshandlade företrädaren för UE2 (och sedermera dömdes för misshandeln).
I anledning av misshandeln avbröt entreprenören arbetet och krävde betalning för utfört arbete. Restaurangägaren, som anlitat en annan entreprenör för att slutföra arbetet, bestred betalningsskyldighet och menade att man hade en kvittningsgill motfordran på de merkostnader som uppstått i anledning av entreprenörens obefogade hävning.
Domstolen hade bl.a. att pröva vem av parterna som egentligen hade hävt avtalet samt om entreprenören hade haft hävningsrätt med stöd av 6 kap. 7 § arbetsmiljölagen, pga. misshandeln, baserat på att fara för liv och hälsa förelegat.
I sitt avgörande fastslog Svea hovrätt bl.a. att hävningsverkningar kan inträda utan särskild hävningsförklaring om fullgörandet av avtalet är helt uteslutet och båda parter är medvetna om det. Restaurangägaren ansågs dock efter misshandeln ha haft som utgångspunkt att konflikten mellan parterna skulle få en lösning. Ingen av parterna ansågs ha uppfattat att misshandeln medförde att avtalet inte kunde fullgöras, varför misshandeln inte kunde jämställas med en hävningsförklaring. Istället ansågs entreprenören ha hävt avtalet genom ett efterföljande mail i vilket entreprenören förklarat att man avbröt sitt åtagande med omedelbar verkan då bolagets elektriker inte kunde ”garanteras på arbetsplatsen”.
Beträffande innebörden av 6 kap. 7 § arbetsmiljölagen konstaterade Svea hovrätt att ett skyddsombud därigenom under vissa förutsättningar har rätt att avbryta arbete. Bestämmelsen reglerar dock en stoppningsrätt – inte en hävningsrätt. Hovrätten fann slutligen att entreprenören hade genomfört en otillåten hävning för vilken beställaren hade rätt till skadestånd. Entreprenören förlorade målet fullt ut och fick betala restaurangägarens rättegångskostnader.
Följande är de insikter som jag tycker att man kan ta med sig från det aktuella avgörandet:
· Om du funderar på att häva ett avtal – ring alltid din jurist först. En hävning kan få stora ekonomiska konsekvenser som är svåra att överblicka vid tiden för hävningsförklaringen.
· Enligt 6 kap. 7 § arbetsmiljölagen kan du som entreprenör ha en vidare stoppningsrätt än vad som följer av 8 kap. 3 § ABT 06. Du har dock inte en mer vidsträckt hävningsrätt än vad som följer av 8 kap. 2 § ABT 06.
· Som Svea hovrätts resonemang får förstås kan ett entreprenadkontrakt hävas genom en misshandel om båda parterna därigenom är medvetna att fullgörande av avtalet är helt uteslutet. Detta är intressant att veta, men inte ett tillvägagångssätt som rekommenderas till andra i branschen.
Vanja Eriksson
