För att kraftigt minska sitt klimatavtryck har byggbranschen antagit ett mål om att halvera sina utsläpp av växthusgaser fram till år 2030. För att lyckas med detta krävs en stor omställning som innebär att bygg- och anläggningsföretag kraftigt reducerar sina utsläpp. Åtgärderna kostar pengar och förutsätter att beställare av byggprojekt är villiga att betala för omställningen, skriver Johan Perander, vd för Neste i Sverige.
Lagen om offentlig upphandling, LOU, är ett viktigt upphandlingsverktyg när den offentliga sektorn ska välja leverantörer och säkerställa konkurrenskraften. Värdet på offentliga upphandlingar uppgår till 800 miljarder kronor årligen, vilket innebär intressanta och attraktiva möjligheter för bygg- och anläggningsföretag.
Verkligheten ser dock annorlunda ut. Enligt en undersökning som Byggföretagen utfört bland sina medlemsföretag väljer 40 procent av de tillfrågade företagen aktivt bort offentliga upphandlingar. Anledningarna som uppgavs var otydliga kravställningar, men framförallt för stort fokus på pris.
Pris går före hållbarhet i upphandlingar
På uppdrag av drivmedelsbolaget Neste har Novus genomfört en kvalitativ undersökning med utvalda chefer i byggbranschen. De upplever samma problematik när det gäller upphandlingar – oftast är det lägsta pris som vinner. I samma undersökning framgår att upphandlingskriterier kopplade till främst hållbarhet prioriteras bort för att få ner priset. Dessutom är uppföljningarna för att se om upphandlingskrav faktiskt följs bristfälliga, vilket enligt byggcheferna själva kan leda till fusk.
Resultaten från dessa två undersökningar visar de utmaningar som byggföretagen står inför. Det handlar om otydliga kravställningar men också om brist på betalningsvilja. Att börja använda hållbara material eller investera i en ny maskinflotta istället för att tanka dessa med förnybar diesel är kostsamt för de bolag som ställer om. Denna utveckling kan få stora konsekvenser för branschens hållbarhetsarbete och konkurrenskraften för svensk byggindustri. Att färre byggföretag ger sig in i offentliga upphandlingar öppnar upp för utländska aktörer som kanske inte har samma ambitiösa hållbarhetsprofil. Det kan också medföra att svenska byggföretag prioriterar ned hållbarhetsaspekten eftersom ingen är villig att betala för det.
Tre förbättringsområden
För att undvika att fler företag väljer bort offentliga upphandlingar har vi identifierat följande förbättringsområden som vi tror kan göra det mer attraktivt för byggföretag att ge sig in i offentliga upphandlingar :
Kravställningar behöver bli tydligare.
En anledning till att färre väljer att ge sig in i upphandlingar är att kravställningarna är för diffusa. Kraven behöver bli tydligare så att hållbara erbjudanden premieras. Det behöver också tillkomma nya innovativa upphandlingsformer för att ställa tydligare krav.
Upphandlare måste vara beredda att betala för hållbarhet.
Upphandlande organisationer måste vara beredda att betala för hållbarhet. I till exempel Oslo är kravet på alla offentliga upphandlingar som sker i kommuner att de ska vara fossilfria. Aktörer som kan erbjuda detta premieras och kan därmed konkurrera med hållbarhet istället för enbart med pris.
Uppföljningar behöver bli transparenta och konkreta.
För att undvika fusk med hållbarhetskrav och övriga upphandlingskrav krävs kontrollstrukturer och konkreta uppföljningsmetoder. I Nestes Novus-undersökning uttryckte flera byggchefer en oro över att hållbarhetskrav inte efterlevs och flaggade för fusk i branschen.
Det är tydligt att byggföretag behöver bättre förutsättningar gällande upphandlingskrav och uppföljningsmetoder för att offentliga upphandlingar ska vara attraktiva. Skulle dessa punkter inte förbättras finns en risk att konkurrenskraften inom svensk byggindustri urholkas och företag slutar investera i hållbara lösningar. Detta kommer i sin tur att öka utsläppen och göra det svårt att nå klimatmålen för en bransch som i dag står för en femtedel av Sveriges koldioxidutsläpp.
