Här hittar du AMA-skolan del 2
Med andra ord gäller det att göra kommunikationen mellan aktörerna i byggprocessen så tydlig som möjligt.
Det är därför referensverket AMA finns — bygg- och installationsbranschens ”kokbok”. I denna första del av AMA-skolan får du grundläggande information om AMA – direkt från AMA-chefen Gustav Anderson på Svensk Byggtjänst.
Första AMA lanserades 1950
AMA står för Allmän Material- och Arbetsbeskrivning och lanserades i sin första tappning 1950. Sedan dess har AMA kontinuerligt utvecklats och uppdaterats, och är i dag väl förankrad och använd i hela bygg- och installationsbranschen
I AMA finns tusentals aktuella beprövade krav på utförande och material. Dessa kan effektivt användas i dokumentationen och kommunikationen genom byggprocessen. Från förfrågningsunderlag till färdiga bygghandlingar. På så vis talar alla samma språk. Det blir tydligt vad som ska göras.
Man kan kalla AMA för bygg- och installationsbranschens ”kokbok”.
I AMA ingår fem delar vad gäller tekniska beskrivningar; Anläggning, Hus, VVS, Kyl och El. Det finns en sjätte och sjunde del i AMA-serien, Administrativa Föreskrifter, AMA AF och AF Köp.
Bok och webb
AMA finns både i tryckt form och som webbtjänst. Det är lätt att hänvisa till AMA-texterna tack vare att de är ordnade efter BSAB-systemet. Alla texter har speciella koder och rubriker. Genom att använda det nya dataprogrammet AMA Beskrivningsverktyg går arbetet att ta fram tekniska beskrivningar ännu snabbare.
Kraven i AMA är allmänt accepterade i branschen. De förankras och förnyas genom ett omfattande arbete i ett flertal referensgrupper med representanter från beställare, konsulter och utförare.
Snabbare uppdatering
Tidigare uppdaterades AMA med relativt oregelbundna mellanrum. Men från och med i år uppdateras de olika delarna vart tredje år i ett rullande schema. Förändringar som blir aktuella dessemellan publiceras även fortsättningsvis i AMA-nytt, som ges ut dels som en skriftserie, dels publiceras via webbtjänsten.
Arbetet med en ny AMA El som ska ersätta El AMA 98 har börjat nu i höst. Den nya versionen beräknas vara klar motet slutet av 2009.
Svensk Byggtjänst lägger ner stora resurser på att kontinuerligt utveckla AMA. Utöver referensgrupperna finns även ett speciellt branschråd som ska titta på hur AMA fungerar ur ett mer övergripande perspektiv.
En viktig uppgift är att göra innehållet i AMA ännu mer lättillgängligt och lättanvänt, till exempel via webbtjänsten och AMA beskrivningsvektyg.
I faktarutorna i denna inledande del av AMA-skolan hittar du mer grundläggande information om AMA.
Gustav Anderson, ansvarig för AMA på Svensk Byggtjänst
Fakta / Svensk Byggtjänst
Svensk Byggtjänst grundades 1934 av Byggmästareföreningen i Stockholm. Syftet var i första hand att skapa en utställning där byggmästarna kunde få information om nya byggmaterial.
Svensk Byggtjänst blev snart involverat i arbetet kring AMA och utvecklingen av ett klassificeringssystem för svenskt byggande. Ägarbasen och uppgifterna utvidgades och idag ägs Svensk Byggtjänst i huvudsak av ett 30-tal ledande branschorganisationer och företag.
Verksamheten vänder sig sedan år 2006 helt och håller mot proffs inom hela bygg- fastighetssektorn. Förutom AMA erbjuder företaget tjänsterna Bygginfo, Aff (Avtal För Fastighetsförvaltning) och Byggkatalogen samt en omfattande försäljning av både egen och andra utgivares bygglitteratur, främst via Byggbokhandeln.com
Affärsidén är ”Svensk Byggtjänst säljer information och kunskap om aktuell teknik och regelverk som skapar effektivitet och lönsamhet i byggsverige.”
Under år 2007 var antalet anställda cirka 100 personer och omsättningen nästan 160 mkr.
Mer information om företaget finns på www.byggtjanst.se
AMA:s historia och utveckling
AMA har en lång tradition som hjälpmedel och underlag för beskrivningsarbete. Arbetet med den första AMA-boken inleddes år 1945 på initiativ av Svenska Arkitekters Riksförbund (SAR) och resulterade i en Bygg AMA 1950. Samma år färdigställdes också en Rör AMA på initiativ av dåvarande Svenska Värme- och Sanitetstekniska Föreningen.
En sammanhållande kraft i arbetet blev redan från början SfB, Samarbetskommittén för byggnadsfrågor, som också utarbetade ett klassifikationssystem (SfB-systemet)
AMA kom successivt ut i nya utgåvor och för andra fackområden. Inför utgivningen av AMA 72 fanns starka önskemål om att en serie helt samordnade AMA-publikationer skulle ges ut för Mark, Hus, VVS, Kyl och EL, det vi kallar fackområden. Dessa tekniska AMA-delar skulle dessutom kompletteras med en AMA för administrativa föreskrifter, AMA AF. För att genomföra detta bildades Byggandets Samordning AB, BSAB.
Resultatet blev att ett nytt system med utökad plats för installationssidan utvecklades på basis av det gamla klassifikationssystemet (SfB-systemet). Det nya systemet, BSAB-systemet, kom att ersätta SfB-systemet efter utgivningen av AMA 72.
1976 tog Svensk Byggtjänst över BSAB och ansvaret för AMA och BSAB-systemet. Svensk Byggtjänst hade sedan 50-talet varit involverat i arbetet kring AMA och klassificeringssystemet.
Svensk Byggtjänst gav ut nya generationer av AMA 1983 och 1998. År 2006 påbörjades arbetat med ytterligare en ny AMA-generation. Samma åt togs också beslutet av att börja ge ut de olika tekniska AMA-delarna vart tredje år i ett rullande schema. Först ut i denna uppdatering blir AMA Anläggning som utkommer vid årsskiftet 2007/2008.
2004 lanserades AMA som webbtjänst. Sedan dessa har webbtjänsten kontinuerligt utvecklats och förbättrats.
Redan 1993 lanserade Svensk Byggtjänst REDA, ett hjälpmedel för byggbeskrivningar med stöd av ordbehandlingsprogram. I mars 2007 lanserades AMA beskrivningsverktyg som kommer att bli REDAs ersättare. AMA Beskrivningsverktyg är en anpassning av Microsoft Word som ger tillgång till verktyg för framtagning av beskrivningar och fungerar väl ihop med AMA webbtjänst.
AMA och BSAB
De tekniska AMA-texterna som beskriver krav på utförande och material är indelade i Anläggning, Hus, VVS, Kyl och El. Texterna i respektive del är i sin tur ordnade enligt BSAB-systemets koder och rubriker. BSAB-systemet består av flera olika tabeller som fungerar tillsammans för att ordna information för olika parter och olika delar av byggprocessen.
Utifrån BSAB-systemet kan man finna de krav man behöver till sina dokument. Man behöver sedan inte skriva in all text från AMA i dokumentet, utan kan hänvisa till de aktuella texternas rubriker och koder. Detta gör hanteringen av AMA både logisk och effektiv. Och de dokument man upprättar blir inte så omfattande tack vare lösningen med hänvisningar till koder och rubriker i AMA.
BSAB-systemet används idag för att strukturera information inom anläggnings-, bygg- och installationsbranscherna samt i många kalkyl- och andra datahjälpmedel riktade mot byggsektorn. Systemets historiska bakgrund hänger intimt samman med AMA, och finns beskriven i faktarutan ”AMA:s historia och utveckling”.
Strukturen i BSAB-systemet bygger på en systemvetenskaplig grundmodell och praktiska erfarenheter. I det utvecklingsarbete som Svensk Byggtjänst drivit under senare år har fackkunniga medverkat från en lång rad företag, organisationer och myndigheter.
Boken ”BSAB 96 – System och tillämpningar. Utg. 3” ger information om hur systemet är uppbyggt och hur det tillämpas inom de viktigaste områdena. I boken finns även exempel ur tabellerna. I del 2 av AMA-skolan kommer vi att beskriva hur ett dokument med beskrivningstexter upprättas enligt AMA.
AMA-nytt
Mellan utgåvorna av uppdaterade ordinarie AMA-delar, kan det förstås ske viktiga händelser inom t.ex. teknikutveckling, lagar och regler eller standarder. Ändringar som innebär att det finns behov av ändrade eller nya AMA-texter.
För att tillgodose detta behov av snabba förändringar i AMA finns en speciell tilläggsprodukt. Den kallas AMA-nytt och finns både i tryckt form och via webbtjänsten. För varje AMA-område publiceras två AMA-nytt per år.
För varje AMA-del finns en speciell referensgrupp med erfarna och kunniga specialister. Varje grupp har uppgiften att i samverkan med Svensk Byggtjänst och beveka och värdera nyheter inom sina områden. Vid kontinuerliga möten fastställer man vilka förändringar som behöver göras och tas med i kommande AMA-nytt.
Genom att utgivningscyklerna av ordinarie AMA-delarna nu blivit fastlagda och tätare (vart tredje år), undviker man att AMA-nytt blir alltför omfattande och man har också en avnämare för lite mer omfattande revideringar.
VIKTIGA AMA-REGLER:
Pyramidregeln
AMAs texter är skrivna och organiserade på olika nivåer i BSAB-systemet. På hög nivå i systemet är föreskrifterna gemensamma för flera olika material och konstruktioner och på lägsta nivå gäller föreskrifterna ett specifikt material eller en specifik konstruktion eller metod. Syftet med detta är att slippa upprepa samma föreskrifter på flera ställen i AMA.
I beskrivningen behöver man inte ta med alla koder och rubriker utan endast de som behövs för att beskrivningen ska bli lätt att läsa och förstå. Det är normalt tillräckligt att av de överordnade koderna och rubrikerna i beskrivningen ta med de två eller tre högsta som finns i AMA.
Texter under alla koder och rubriker i AMA, som är överordnad en annan i beskrivningen angiven kod och rubrik, gäller. Oavsett om de är åberopade i beskrivningen eller ej. Den här regeln kallas för pyramidregeln.
Alltså; text under överliggande kod gäller även underliggande koder = pyramidregeln!
Företrädesregeln
Om den finns egna tekniska beskrivningar för ett projekt, som avviker från innehållet i AMA, så gäller alltid den egna beskrivningen. Oavsett vilka koder ur AMA som i finns med i beskrivningen. Denna regel kallas företrädesregeln.
Ingen hänvisning till AMA-nytt
Något som är mycket viktigt att komma ihåg, är att man inte kan hänvisa till texter i AMA-nytt i en beskrivning. Man kan bara hänvisa till texter som finns inarbetade i senaste ordinarie AMA.
Vill man använda texter ur AMA-nytt i sin beskrivning måste man skriva in hela texten.
…
