Byggbranschen svarar för mellan 30 och 50 procent av marknaden för kemikalieprodukter i Sverige. Nu planerar EU att införa ökat skydd mot de mest skadliga kemikalierna. För byggbranschen innebär det även att information om de kemikalier som finns i byggprodukterna blir tillgängliga, vilket är en viktig ändring.
Arbetet med att utöka kraven i de befintliga regelverken för kemikalier, som REACH och CLP, har redan startat och alla förslag beräknas vara framme senast 2024. Besluten beräknas bli klara några år senare. Kommissionens förslag publicerades i oktober 2020.
Den nya kemikaliestrategin ingår i den europeiska gröna given, EUs nya tillväxtstrategi. Målet är att EU ska bli en hållbar, klimatneutral och cirkulär ekonomi senast 2050. På väg mot en giftfri miljö, skriver Kommissionen.
EUs nya kemikaliestrategi kommer att underlätta för svenska fastighetsägare att kunna välja giftfria och gröna produkter för nya byggprojekt. Den nya kemikalieregleringen kommer även att ge svenska bedömningsföretag som Sunda Hus, Byggvarubedömningen och Basta bättre möjligheter att erbjuda informationstjänster om vilka ämnen som finns i alla byggprodukter.
Byggbranschen svarar för mellan 30 och 50 procent av marknaden för kemikalieprodukter i Sverige, enligt Kemikalieinspektionen. Cement, betong och stål är störst men i varje bostad finns golvmattor, tapeter och en rad andra produkter som innehåller kemikalier. Alla invånare har en daglig kontakt med kemikalier.
– EUs nya kemikaliestrategi innebär att EU nu ytterligare skärper kraven på vägen mot en giftfri miljö. EUs regler på kemikalieområdet är mer utvecklade och strängare, jämfört med USA, Kina, Japan och andra stora länder i världen, och nu tas ytterligare ett steg, säger Urban Boije af Gennäs, expert på Kemikalieinspektionen.
Han påpekar att Kommissionen även har satt upp målet att det nya regelverket ska bli global standard. Om detta lyckas så underlättas också global handel med den nya generationen kemikalieprodukter. Det blir lättare för EU-företag att exportera och importera produkter och världen blir grönare. Samtidigt vill Kommissionen förbättra kontrollen för de varor och produkter som importeras. Importen till EU från länder utanför EU av kemikalier och produkter som innehåller kemikalier kommer sannolikt att öka. Därmed blir det även viktigare att se till att de importerade produkterna följer EUs kemireglering.
– Sverige stödjer kommissionens förslag och vår bedömning är att det är realistiskt att EU verkligen genomför de förändringar som förs fram i strategin. Vi bedömer att det är sannolikt att den tyska kemiindustrin tar ledartröjan och först utvecklar en ny generation kemiprodukter som uppfyller de nya höga kraven, säger Erik Gravenfors, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen.
Den nya kemikaliestrategin innebär även att EU satsar stora resurser på att företagen i EU ska bli först att utveckla de nya produkterna för EU och världsmarknaden.
Erik Gravenfors påpekar att även många mindre leverantörer kommer att utveckla den nya produktgenerationen.
Samtidigt medger Kemikalieinspektionens experter att när EU för 20 år sedan lanserade sin första samlade kemikaliestrategi, det som några år senare blev REACH och CLP, då blev det politisk strid med både den europeiska och den amerikanska kemiindustrin. President Busch och USA, stor leverantör till EU, ville då inte acceptera de höga miljökraven i EU Kommissionens förslag, vilket ledde till kompromisser. Dagens REACH-reglering innehåller därför ett antal brister som Kommissionen nu vill åtgärda, anger Kemikalieinspektionen.
Före införande av REACH och CLP år 2001 saknades i EU-länderna och övriga världen en samlad kunskap om de toxikologiska egenskaperna och användningen för en väldigt stor mängd kemikalier som då fanns ute på marknaden och de skadeverkningar eller risker som dessa kemikalier kunde ge upphov till. REACH innebar att ett system etablerades för att ta fram kunskap om de grundläggande egenskaperna i kemikalierna, både de som fanns ute på marknaden och de nya som introducerades.
De regler som REACH idag innehåller fokuserar främst på kemiska produkter, som till exempel målarfärg, lim och fogmassa. Däremot är reglerna mindre utvecklade när det gäller kemikalier som ingår i den kategori som i REACH kallas ”varor” (det vill säga produkter där form och design är viktigare för funktionen än kemiskt innehåll.) Många byggprodukter faller inom den kategorin. I den nya strategin finns flera åtgärder för att stärka reglerna kring kemikalier i varor när det gäller innehållet av vissa farliga ämnen samt förbättrad information om kemikalieinnehållet. Därigenom, vill man underlätta återvinning samt minska risken att konsumenter och yrkesmässiga användare exponeras.
– Det har hittills saknats ett samlat grepp i regelverket för att lösa frågor kring kemikalier i varor. Kommissionen vill nu lösa detta, säger Urban Boije af Gennäs.
– Frågor som hormonstörande ämnen och kombinationseffekter när olika kemikalier samverkar på ett sätt som kan leda till skador hanterades inte genom den förra kemikaliestrategin från 2001. Detta berodde delvis på att kunskap fortfarande saknades och möjligen också på politiskt motstånd. Den nya strategin innehåller ett antal åtgärder för att stärka regelverket och bättre hantera dessa luckor i nuvarande lagstiftning.
Det nya förslaget till kemireglering innebär därför förändringar på många områden.
Industrins behov av investeringar i nya produktionsanläggningar för att kunna producera nya, säkrare och hållbarare kemikalier är en annan viktig faktor som påverkar hur snabbt den nya regleringen slår igenom i praktiken.
– Det är logiskt att koppla samman de nya kraven på kemikalier, krav på minskad energianvändning och krav på lägre koldioxidutsläpp. När industrin investerar i nya produktionsanläggningar vill de bygga en ny anläggning som klarar samtliga tre krav. De vill inte bygga om produktionsapparaten flera gånger under en kortare period och hantera en sak i taget, säger Urban Boije af Gennäs
– Min bedömning är att industrin behöver börja investera i nya produktionsanläggningar de närmaste åren för att klara kraven på samtliga tre områden år 2030.
