Träbyggarna lever i dubbla världar just nu.
– Vi har klimatfrågan som driver på och det fallande bostadsbyggandet som bromsar, säger Susanne Rudenstam, kanslichef på Träbyggnadskansliet.
I intervjun lyfter hon också några tydliga trender som hon ser inom träbyggandet.
De senaste åren har knappt 20 procent av alla färdigställda flerbostadshus haft stomme av trä, enligt siffror från TMF:s Trähusbarometer.
–Träbyggandet står sig trots allt bra i dag. Det är skillnad på bostadskonjunktur och byggkonjunktur. Byggkonjunkturen är väldigt spretig. Bostadsbyggandet är verkligen krisdrabbat och det har givetvis drabbat träbyggandet också, säger Susanne Rudenstam.
Hon tror att träbyggandet kommer att behålla ungefär samma marknadsandel även i år när det kommer till flerbostadshus, men antalet kommer att minska kraftigt.
Småhusbyggandet bromsar
För småhus ser det annorlunda ut. Under första halvåret 2023 minskade den totala orderingången för TMF:s trähusmedlemmar med 54,5 procent till 1 430 småhus av trä, jämfört med samma period 2022.
– Det här påverkar bolagen oerhört mycket. Man har genomfört många varsel och fler varsel ligger. Sedan när bostadsbyggandet tar fart igen så är det en stor utmaning att komma ikapp med kompetensförsörjningen. Det är en riktig brain-drain, ett stort kunskapstapp.
Det är ett krondike som industrin ska ta sig över nu, och hon hopas att branschen orkar ta sig över på andra sidan.
Andra delar av träbyggandet går bra
Men om bostadsbyggandet bromsar så finns det andra typer av byggande som går bra.
– Annan typ av byggande som infrastruktur, lager och logistik har gått jättebra, även under förra året. Intresset för trä är jättestort. Det är en dubbel värld. Och när kommunerna nu bygger klimatpositiva stadsdelar, och andra klimatinitiativ, så är det med träbyggare som ska vara med och leverera.
Hon sammanfattar:
– Det finns mycket superspännande på ritbordet, men det dagsaktuella är bedrövligt.
Borde det införas en nationell träbyggnadsstrategi igen?
– Jag tycker inte att politiker ska välja byggmaterial, men ja, jag tycker att vi ska ha en nationell träbyggnadsstrategi. Detta för att bygga upp kunskapen, driva utvecklingsfrågor och verka för innovationskraften. Jag tycker inte att man ska sätta krav på byggmaterial vid exempelvis markanvisningar, jag tycker att man ska sätta mycket skarpa klimatkrav. De kommunala träbyggnadsstrategierna som finns syftar till just att höja kunskapen om träbyggsystem och att dela erfarenheter från träbyggprojekt. Även på nationell nivå är det viktigaste att det kommer skarpa krav i den kommande klimatlagstiftningen från Boverket.
Vilka insatser vill du se från politiken?
– Det som kommer vara viktigt för träbyggandet är att klimatdeklarationerna övergår till att innehålla gränsvärden för klimatprestanda. Det behöver vara skarpa krav som gör att vi utmanar industrin. Kunskapen finns. Vi behöver också ha ett reformpaket för bostäder, det behövs en ordentlig bostadspolitik och den behöver insatser för att stimulera byggandet och driver efterfrågan. Vi blir också oerhört sårbara som industri om vi bara kan bygga när det är låg ränta, det måste till en stabilare efterfrågesituation. Det borde gå att kunna skapa en större stabilitet och förutsägbarhet med tanke på att 60 procent av investeringarna i byggbranschen är från det offentliga.
Har trä blivit mera ekonomiskt konkurrenskraftigt de senaste tio åren?
– Ja, det tycker jag. Förklaringen till det är ett vi nu passerat många pilotprojekt och träaktörerna blivit fler de senaste 5-6 åren. Förut var det industrins leveranskapacitet som var en flaskhals och volymen fanns inte, men nu har vi investerat i kapp. Volymen och tillväxten i sig gör att vi är konkurrenskraftiga. Fler aktörer har nu kunskap och erfarenheter att bygga med trä, man blir säkrare också på de ekonomiska kalkylerna och generellt kortare byggtider leder till bättre totalerbjudande.
Vilka trender ser du i år?
– Jag tycker att det finns något som är jättetydligt: nämligen att trä blir en perfekt partner till den nya gröna industrin. Vi ser att företag som vill förstärka fram sin gröna profil och varumärke genom att bygga huvudkontor, lager och butiker i trä.
Som exempel ger hon Micropowers nya batterifabrik, laddarfabrik och huvudkontor i Öjaby utanför Växjö, kontorsbyggnaden Magasin X i Uppsala, World of Volvo i Göteborg och Icas och Lidls butiker i trä.
En annan trend är timber on top, det vill säga påbyggnader i trä.
– Man låter byggnader få nytt liv. En mycket viktig del i utvecklingen är den cirkulära och möjligheten att bygga till och bygga om det existerande byggnadsbeståndet. Vi kommer inte ha råd att riva väl fungerande byggnader på det sätt vi gjort, vare sig av klimatskäl eller ekonomiska. Dessutom finns det stora sociala möjligheter med att utveckla utsatta områden och tillföra värden genom planering och arkitektur.
Vad säger du om idén på ett 140 meter högt trähus i Kista?
– Det är kul att sådana idéer finns. De blir inte billiga och är komplexa på alla sätt och vis, men samtidigt så är det viktigt att pröva tekniken och sådan konceptbyggen ger oss kunskap som vi kan använda oss av även i andra byggen.
Hur ser framtiden ut för träbyggandet?
– Min spaning framåt är att vi haft en konjunktur som gjort att vi haft råd att prata enskilt om till exempel hållbarhet, men det har vi inte längre. Nu måste vi prata hållbarhet i alla tre dimensioner: ekonomisk hållbarhet, ekologisk/miljömässig och social. Det kommer att gynna branschen.
Och i år?
– Vi, och alla andra är oroliga för bostadsbyggandet. Det är jädra tufft, helt enkelt. Eventuell kan vi se en ljusning om räntan sänks vid halvårsskiftet. Men en stor fördel för oss inom trä är att de finansiella verktygen driver mot grön omställning. Det är också spännande att det finns ett jättestort internationellt intresse för det industriella träbyggandet i Sverige. Jag ska exempelvis åka till USA om två veckor och träffa det amerikanska federala bostadsdepartementet. Vi har också tagit emot delegationer från bland annat England, Tyskland, Frankrike, Japan och Kina och där kan det finnas exportmöjligheter framöver, både när det kommer till material och kompetens, säger Susanne Rudenstam.
