— Det som saknades var ett uttalat beslut att börja bygga Östlänken. Men samtidigt har jag full respekt för att regeringen vill utreda frågan ytterligare först, säger Gunnar Sibbmark, vd för den ideella föreningen Europakorridoren som verkar för att Europabanan ska bli verklighet.
Organisationen finansieras av sina fyrtiotalet medlemmar som består av kommuner, städer och regioner i Sverige, Danmark och Tyskland. Samtliga vill att en snabbtågbana ska byggas från Stockholm ner till kontinenten via Köpenhamn.
— Målet för vårt arbete sedan vi startade har varit att regeringen ska utreda ett höghastighetssystem på järnvägen i Sverige. Detta mål har vi nu uppnått, säger Gunnar Sibbmark.
När infrastrukturminister Åsa Torstensson i tisdags presenterade infrastrukturproppen konstaterade hon att regeringen behöver få veta mer om var det är mest aktuellt att bygga en höghastighetsbana, vad det kan kosta och vem som ska betala. Att få fram svaren faller på utredarens lott. Han eller hon utses i november och ska sedan presentera sina resultat i september 2009.
Gunnar Sibbmark är övertygad om att utredaren kommer att finna att en snabbtågsbana är en lönsam satsning. Särskilt om staten använder sig av möjligheten att ta lån på förväntade driftsintäkter för att finansiera satsningen.
— Det är hoppingivande att regeringen anser att det är intressant lösning som nu ska användas i några kommande projekt med medfinansiering, säger han.
Ett konsortium med SJ, Green Cargo, Jernhusen, Alstom och Nordiska Investeringsbanken i spetsen har lagt fram ett förslag till finansiering av snabbtågsbanan. Enligt förslaget skulle delar av en uppskattad kostnad om 100 miljarder kronor komma från statliga lån som bygger på successiv återbetalning genom driftsintäkter. Industrigruppen menar att Europabanan kan vara klara till år 2020.
