Grundproblemet är enkelt: När högskolorna räknar ihop varje stundents poängen görs det baserat på helår, medan CSN räknar per termin. I praktiken innebär det att heltidsstudenter på pappret blir deltidsstudenter vissa terminer för att kurserna är fördelade så.
När sedan CSN skärper sina kontroller för att komma åt studenter som fuskar klumpas de ihop med studenterna som sköter sig.
Bara i vår har hundratals studenter som läst enligt sina program fått återbetalningskrav på flera tusentals kronor.
— För de flesta rör det sig om runt 10 000 kronor, men vi har fått in ett fall på 42 000 kronor. Det är mycket pengar för de som inte har några, säger Tobias Porserud, ordförande för KTH:s studentkår, till SvD.
Hittills har man beslutat om 4 500 ärenden som resulterat i 1 500 återkrav på totalt 15 miljoner kronor. Planen är att dryg 30 000 ärenden ska ses över.
Kraven blir extra kännbara för studenterna eftersom studiemedlet är som lägst i maj.
— Knappt så att det räcker till hyran, säger Peter Grundström, ekonomistudent vid KTH som överklagat sitt återbetalningskrav men fått avslag med motiveringen att CSN följer lagen.
Och att ändra reglerna anser Karin Pilsäter (FP), statssekreterare på utbildningsdepartementet, vara en sista väg ut. Hon ser hellre att högskolorna ser över sina rutiner.
Nu ska CSN träffa representanter för KTH, Chalmers samt Linköping och Luleås universitet som är några av de berörda högskolorna. Men än finns inget besked till de studenter som drabbas av regelkrocken.
