Behöver Bill Gates tala om cement och betong för att vi ska uppskatta den tekniska omvälvningen betongen gett oss i över 130 år?
Den som framhäver betongens värde för samhällsutvecklingen betraktas lätt som kontroversiell. Fakta kastas bort i den offentliga diskussionen och de som förespråkar nolltolerans för användning av betong ses som klimatvänner. Men är det så enkelt att förespråka en framtid utan betong? Så klart inte! En saklig diskussion om framtidens betongbyggande ska vara tredimensionell och handla om funktionalitet, behov och miljö.
Betong är världens mest använda material efter vatten och det globala behovet av betong kommer att växa. Betong ger en stabil grund, inte bara i form av robusta fundament och huskonstruktioner, utan även som broar som förenar olika delar av samhället.
Vi behöver bygga robust, beständigt och säkert. Alla de egenskaperna får vi tack vore betong. Bill Gates bloggar att genom att byta ut mudfloor- (”jordgolv”) mot betong i husen i världens fattigaste länders skulle saniteten förbättras och förekomsten av parasitbetingande sjukdomar minska med 80 procent. Att anlägga betongvägar skulle öka områdenas värde, leda till skoletableringar samt öka ekonomisk aktivitet och förbättra invånarnas tillgång till bättre krediter’. Så vi behöver det materialet och dess funktionalitet. Men hur fungerar betong och klimatpåverkan?
Cement är ett material som står för cirka sju procent av världens koldioxidutsläpp, i Sverige är den siffran cirka fyraprocent. Vi forskare och branschen fokuserar intensivt på att minska den till noll procent redan 2030. Sedan 2018 finns inom ramen för Fossilfritt Sveriges initiativ för två färdplaner för cement- och betongbranscherna. De innehåller viktiga steg mot utveckling och användning av klimatförbättrad betong.
Betcrete 2.0, ett Vinnovafinansierat projekt, har samlat aktörer som är redo att ta ett samlat grepp för att stärka implementeringen av färdplanerna för betong och cement. Målet är att utveckla och vidareförädla den klimatförbättrade betong som redan finns tillgänglig på marknaden. Vi har många goda exempel i form av betong medflygaska och slaggbetong från andra länder men också exempel från stora byggprojekt i Sverige, som till exempel Vivahusen i Göteborg. Vi tar fram nya validerade recept med ännu lägre cementhalt och utvecklar nya bindemedel som till exempel kalcinerade leror och geopolymerer.
Ett viktigt fokus är effekten av den naturliga och påskyndade karbonatiseringen av betong och andra biprodukter som fungerar som en klodioxidsänka. Sveriges cementindustri jobbar fokuserat på tekniksprång inom energitillförsel och CCS, geologisk lagring av koldioxid. Vi räknar med att vårt utvecklingsarbete med klimatförbättrad betong, alternativa bindemedel som flygaska, slagg och kalcinerade leror och karbonatisering kan halvera betongens klimatpåverkan redan om några få år.
Det engagemanget som vi ser i branschen kommer att resultera i nästa paradigmskifte – omvandlingen till klimatneutral betong. Så tack Bill Gates för din optimism och ditt förtroende för cement och betong! Betcrete 2.0 konsortiet siktar på att säkra målet 2030.
Katarina Malaga
Forskning och Affärsutvecklare på RISE
