I Veidekkes marknadsrapport som offentliggörs på tisdagen konstateras att bostadsbyggandet fortsätter att falla, till följd av den köpkraftsbegränsning som skett som en följd av de kreditrestriktioner som införts sedan 2010.
– I praktiken och helt under politikernas radar sker just nu en systemförändring när det gäller finansieringen av bostäder, från lånat till eget kapital, menar Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke.
I rapporten som refereras på dagens DN debatt konstateras att fallet kan fortsätta ytterligare till följd av den köpkraftsbegränsning som skett som en följd av de kreditrestriktioner som införts sedan 2010.
– De närmaste åren beräknas antalet påbörjade bostäder falla ned mot ca 35 000 bostäder, det vill säga en halvering jämfört med toppnoteringarna 2016 och 2017, säger Linda Jonsson, analytiker på Veidekke, i ett pressmeddelande.
– Kreditrestriktionerna biter betydligt hårdare mot den samlade bostadsefterfrågan än vad myndigheterna medger men framförallt drabbas unga och förstagångsköpare klart hårdare, menar Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke.
– Finansinspektionen blandar bort korten genom att kommentera effekterna av enskilda åtgärder medan debatten borde handla om de samlade effekterna av de restriktioner som införts, menar Weiss och hänvisar till en färsk analys från Sveriges Byggindustrier som visar att ca 50 – 60 procent av alla unga par och ca 80 – 90 procent av alla unga ensamhushåll hindras från att köpa nyproducerad bostad i Stockholm och Göteborg med dagens restriktioner.
På DN debatt kommenteras de förändringar som skett i bostadsfinansieringen de senaste två åren.
– I praktiken och helt under politikernas radar sker just nu en systemförändring när det gäller finansieringen av bostäder, från lånat till eget kapital. Idag måste mindre och medelstora bostadsrättsutvecklare ofta sälja 80 procent för att få byggkreditiv, till skillnad från tidigare då det räckte med ca 50 procent. För fastighetsbolag som bygger hyresrätter krävs en allt större andel eget kapital, inte sällan 40 – 50 procent för att få bankfinansiering. Detta leder till en långsammare byggtakt, utslagning av mindre aktörer, därmed svagare konkurrens och minskat byggande, hävdar Lennart Weiss som beskriver det som nu sker som ett systemskifte i samma storleksordning som det systemskifte som skedde på 1990-talet.
– De förändringar som nu sker på bostadsmarknaden gör det sannolikt att såväl SCB som Boverket lägger för optimistiska prognoser.
Veidekkes rapport analyserar också förutsättningen för en ökad produktion av hyresbostäder när byggandet av bostadsrätter minskar, totalt analyseras sex parametrar och ingen av dem styrker påståendet att det kommer att ske.
– Just faller byggandet av hyresbostäder i princip lika mycket som byggandet av bostadsrätter, säger Linda Jonsson.
– Byggandet av hyresrätter faller särskilt mycket i de kommuner som på politisk väg ökat sitt byggande av hyresbostäder de senaste åren. Skälet är att nya hyresbostäder är dyra. De grupper som har starkast preferenser för hyresbostäder, unga och äldre, har inte råd. Därför möter byggandet av hyresrätter snabbt en mättnadsgrad, framhåller Linda Jonsson
