Nyheter

Sveriges smartaste kontor

A Working Lab i Göteborg.

Akademiska Hus är inte blygsamma när de bjuder in till den nya kontors- och innovationsarenan A Workning Lab i Göteborg. Totalt har 16 olika innovationsprojekt pågått under bygget och resultatet menar man är landets mest intelligenta byggnad.

På utsidan ser det ut som vilken kontorsbyggnad som helst. Men bakom den blanka fasaden döljer sig ett högteknologiskt experiment som enligt byggherren Akademiska Hus utmanar våra traditionella uppfattningar om kontor och lärandemiljöer. Under uppförandet av A Working Lab har inte mindre än 16 olika innovationsprojekt använt huset som testbädd. Bland annat har man utforskat hur man kan nyttja träbyggnadens styrkor samtidigt som man försökt begränsa svagheterna. Fastigheten har en så kallad hybridstomme där alla bjälkar och pelare är av trä men trapphuset är av betong och vissa bärande konstruktioner har förstärkts med stålbalkar.

– Genom att använda trä minskar vi klimatpåverkan men samtidigt ger betongen och stålbalkarna en stabilitet i byggnaden. Genom att kombinera de olika materialen får vi den bästa lösningen både för miljön och hållbarheten i konstruktionen, säger Mats Nilsson från ByggDialog som är platschef på bygget.

Ett av innovationsprojekten har undersökt vad som händer om man bygger med KL-trä utan att använda ett vädertält.  Tomten där fastigheten uppförts är inklämd mellan andra byggnader och det har inte funnits något utrymme att resa ett vädertält över byggarbetsplatsen. Under vissa perioder har det regnat in och det har skapat problem med fukt och påväxt av mögel. Innovationsprojektet har drivits i samarbete med forskare från RISE som kontinuerligt har mätt fukthalten i trämaterialen. 

Mätningarna har skett på ovansidan av bjälklagen, mitt i de massiva plankorna och i skarvarna. Man har tagit ut kärnor ur träet för att kunna mäta upp fuktkvoterna på lite över 100 mätpunkter i hela huset. Vid ett mättillfälle i maj uppmättes en fuktkvot på 14 procent på ytan. Ett prov som togs 30 millimeter ner i materialet visade på 18 procents fuktkvot. Men värst var det i skarven där resultatet visade 25 procents fuktkvot, vilket indikerar att det i princip står vatten där.  Närmare 74 procent av de mätpunkter som analyserades hade tillfälle någon form av mögelpåväxt.

– Det är svårt att hindra vattnet från att ta sig ner genom byggnaden med den här metoden. Det har uppstått omfattande mögelpåväxt på alla plan och ytor. Förhoppningsvis ska det här projektet öka förståelsen för att materialet är fuktkänsligt trots att det är tjockare och massiva material. En slutsats är att det är riskfyllt att bygga utan vädertält, säger Lars Olsson från RISE.

För att ta hand om mögelpåväxten har man försökt sanera alla angripna ytor. Alla bjälklag och pelare har slipats trärena igen för att få bort angreppen.

– Det var ett hiskeligt jobb. Totalt rör det sig om 8000 kvadratmeter bjälklag som vi har slipat. Det uppstår ju en del damm och under vissa stunder har det varit lite besvärligt, säger Mats Nilsson.

Med innovationsprojektet har man samlat erfarenheter som visar hur man kan bygga stora träbyggnader i storstadsmiljö med små tomter där det inte är möjligt att resa ett vädertält. Vinsten är att man sänker CO2- avtrycket och får ett mer hållbart byggande.

– Under bygget har det även dykt upp oväntade positiva effekter av träkonstruktionen kring exempelvis ljudmiljön och att det är enklare att hålla rent på byggarbetsplatsen. Det är i själva kombinationen av material som vi får ut de största fördelarna och inte behöva vara helt ortodoxa i att alla delar ska vara av trä säger Peter Karlsson, innovationsledare på Akademiska Hus.

De övriga 16 innovationsprojekten som pågått under uppförandet av A Working Lab har bland annat fokuserat på allt från akustik, digitalisering av fastighetsbranschen, lagring av kyla med PCM-teknik, elförsörjning med DC-nät och solceller och nya koncept för samverkan och flexibla arbetssätt.

När vi besöker bygget av A Working Lab är man i full färde med att slutföra installationsarbetet. Allt ska stå klart i september men än så länge står byggbodar och kranar kvar runt den röda trappstegsformade byggnaden. Det tjuter och surrar från sågar och skruvdragare när vi kliver innanför dörren till den nya fastigheten och ett atrium öppnar sig upp mot taket. Bjälkar, pelare och väggar är tillverkade av trä och det vilar en doft av sågspån och slipdamm i luften.

–  Det har varit en väldigt spännande jobba med så olika material men det ställer också speciella krav på byggprocessen. Betongväggar, träpelare och stålbalkar måste komma in i huset i rätt följd för att det ska fungera. En felleverans och det är stopp. Men det har rullat på väldigt bra och vi har inte haft stopp i produktionen en enda dag, säger Mats Nilsson.

Fastigheten rymmer sju plan och när allt är klart kommer man på bottenvåningen bland annat att ägna sig åt forskning kring lärande och utveckling av lärandemiljöer i något som man kallar för Learning lab och Makerspace. På plan två blir det en co-working yta där externa aktörer kommer kunna hyra in sig. De fem övriga planen blir kontor som ska inhysa bland annat Akademiska Hus egna verksamhet samt det statliga forskningsinstitutet RISE. Även prodiktdesignföretaget BOID, Johanneberg Science Park, Byggdialogs Göteborgskontor och logistikföretaget Ongoing Warehouse kommer hyra in sig i fastigheten


Av: Samuel Karlsson 

Kortfakta

  • Byggstart: Maj 2017
  • Färdigställande: Augusti 2019
  • Hyresgäster: Näringsliv, främst inom samhällsbyggnadssektorn
  • Verksamhet: Samverkan akademi, näringsliv och samhällsaktörer
  • Gestaltande arkitekt: Akademiska Hus
  • Projekterande arkitekt: Tengbom Arkitekter
  • Byggherre: Akademiska Hus
  • Samverkansentreprenör: ByggDialog
  • Bruttoarea: 11 600 kvm
  • Ort: Göteborg
  • Campusområde: Campus Johanneberg
  • Upp till 430 kontorsarbetsplatser i flexibla kontorsytor som anpassas efter behov. Tillgång till minst 16 konferens- och grupprum i huset. Miljöbyggnad nivå Guld