Inom en inte allt för avlägsen framtid kommer Sverige ha 3000 kilometer elvägar. Det vill i varje fall regeringen och nyligen presenterade man en utredning om regelverket runt utbyggnaden.
– Vi måste öka takten för att ställa om transportsektorn till eldrift om vi ska nå klimatmålen, säger Tomas Eneroth, infrastrukturminister.
För närvarande finns två mindre testanläggningar med elvägar i drift. En i Visby och en i Lund. Men målsättningen är att Sverige ska få 3000 kilometer elvägar inom en inte allt för avlägsen framtid. Vid en digital pressträff som genomfördes nyligen fick infrastrukturministern Tomas Eneroth ta emot den helt färska utredningen. Och han utryckte en stor entusiasm inför satsningarna på elvägar.
– Vi har goda erfarenheter av testverksamheten som även rönt ett stort internationellt intresse. Sverige är i framkant och vi leder teknikutvecklingen. Vi har resurserna och tekniken som krävs men för att det ska bli praktiskt genomförbart måste vi ha ett fungerande regelverk och det har vi nu fått ett underlag till genom den här utredningen, säger han.
Elvägsutredningen initierades förra året och har letts av regeringen speciella utredare Elisabeth Falemo. Syftet har varit att förtydliga regelverket kring byggandet och driften av elvägarna. Under pressträffen presenterade hon utredningens slutsatser och hon inledde med att lyfta fram fyra viktiga fördelar med den nya tekniken. Storleken på batterierna minskar, det går att ladda under färd, man avlastar de stationära snabbladdningsstationerna och det går att köra på andra vägar. Vilket inte är möjligt med tåg som annars är ett miljövänligt alternativ.
– Elvägarna kan bli ett komplement till stationär snabbladdning och öka takten i transformeringen av transportsektorn för att vi ska uppnå klimatmålen. De kanske inte får så stor betydelse fram till 2030 men på lite längre sikt kan det bli ett avgörande alternativ, säger hon.
En annan viktig uppgift för utredningen har varit att titta på finansieringen av utbyggnaden. Där föreslår man bland annat en brukaravgift som kommer tas ut av alla som använder elvägarna. De ska motsvara de ökade kostnaderna för drift och underhåll. Avgiften kommer även omfatta elförbrukningen per kw/h.
– Det är viktigt att vara medveten om att finansieringen genom avgifter kommer att fördelas på en längre period. Inledningsvis kommer det vara för få användare för att det ska täcka kostnaderna, säger hon.
Sveriges första permanenta elväg kommer byggas på E20 mellan Hallsberg och Örebro. Prioriteringarna och val av sträcka har skett utifrån en rad kriterier som vägtyp, trafikvolymer, transportupplägg, omgivningens natur- och kulturmiljö, möjlighet till kraftförsörjning samt försvarets riksintressen. Projekteringen och byggande är sedan tänkt bli färdigt redan 2025 för att trafiken ska kunna börja rulla på Sveriges första elväg.
– Det här är ett pionjärarbete som vi inte riktigt vet var det kommer landa. Elvägarnar är en del i satsningarna på infrastruktur som vi planerar på totalt 900 miljarder kronor, säger Tomas Eneroth.
