I maj rasade ett nästan färdigbyggt trevåningshus i Ystad och i oktober kollapsade taket vid bygget av en fotbollshall i Örnsköldsvik. De fyra professorerna Lennart Elfgren, Kent Gylltoft, Håkan Sundquist, och Sven Thelandersson, som i dag skriver på DN Debatt är oroade över trenden med konstruktionskollapser.
Enligt dem beror rasen inte på brist på kunskap. Det är i stället sättet att bygga som leder till många fel. Många personer är inblandade i processen och ofta finns det ingen som har grepp om helheten.
En sammanställning av ras som skett de senaste åren ger enligt dem en bild som är ganska typisk för hur byggande sker i dag. Det karaktäriseras av:
• att många parter är inblandade i processen med otydlig inbördes ansvarsfördelning.
• att det ofta är oklart vem som i praktiken har ansvar för helhetsbedömning och kvalitetskontroll.
• att en samlad dokumentation av viktiga funktioner, som stabilitet och bärförmåga, med möjlighet till granskning av en utomstående part, inte görs.
• att moderna datorhjälpmedel som automatiserar ingenjörsarbetet leder till sämre möjligheter att identifiera fel.
• att tempot är väldigt högt och acceptansen för tidsödande ifrågasättande är låg.
Skribenterna efterfrågar nu en bättre kotroll. De vill att företagen ska tvingas dokumentera byggnaders bärighet och stabilitet, på liknande sätt som med brandskydd. De tycker att en myndighet ska ansvara för en oberoende teknisk granskning av byggnationer och att det ska finnas tydliga krav på uppföljning när allvarliga ras har inträffat. På så sätt kan kunskapen spridas i branschen.
Marie Bergström
[email protected]
