Den svenska modellen karakteriseras av att svenska fack och svenska arbetsgivare träffar kollektivavtal om löner och anställningsvillkor för varaktigt arbete i Sverige, resonerar Svenskt Näringsliv. Att fastställa löner för utländsk arbetskraft är ett nytt inslag på den svenska arbetsmarknaden.
Lavalutredningen borde ha fått i uppdrag att utreda också lagstadgade minivillkor främst minimilön. Det anser organisationen och påminner om att den fick avslag på sin begäran om en breddning av utredningen i den riktningen, skriver Lag & Avtal.
Utredningens förslag att fackliga organisationer ska kunna kräva kollektivavtal, ytterst med hjälp av stridsåtgärder, för att garantera villkoren för arbetstagare som inte är medlemmar i organisationen, passar inte in i modellen, menar Svenskt Näringsliv.
Med ett kollektivavtal följer att arbetsgivaren blir bunden av en hel del arbetsrättsliga lagar, som medbestämmandelagen, förtroendemannalagen, styrelserepresentationslagen, anställningsskyddslagen, semesterlagen och studieledighetslagen. Är alla dessa skyldigheter förenliga med artikel 49 i fördraget och skyddet för den fria rörligheten av tjänster, frågar Svenskt Näringsliv retoriskt och tillägger:
Det torde framstå som uppenbart att dessa skyldigheter inte ryms inom vare sig den ”hårda kärnan” eller i utstationeringsdirektivets begrepp ordre public.
Svenskt Näringsliv uppskattar antalet svenska företag som inte är bundna av något kollektivavtal och till cirka 55 000. Idag när utstationeringslagen endast hänvisar till lagreglerade förmåner och villkor råder likabehandling mellan utstationerande EES-arbetsgivare och svenska arbetsgivare.
Men med utredningens förslag att i utstationeringslagen hänvisa till kollektivavtalsreglerade förmåner, upphävs denna likabehandling. Detta eftersom alla dessa svenska avtalslösa arbetsgivare inte omfattas av den föreslagna regleringen, menar Svenskt Näringsliv.
Följden av förslaget blir då att svenska avtalslösa arbetsgivare kan konkurrera ut utstationerande EES-arbetsgivare. Det strider emot den fria rörligheten för tjänster.
Det stora antalet kollektivavtal, cirka 600 stycken, gör också att det blir komplicerat för utländska företag att veta vad som kommer att gälla, framhåller organisationen och påpekar att EG-domstolen i flera domar krävt förutsebarhet och tydlighet.
Lex Britannia bör slopas helt, anser Svenskt Näringsliv vidare. Att den, som utredningen föreslår, ska fortsätta att omfatta arbetsgivare utanför EES-området tar inte bort det faktum att den i grunden är diskriminerande.
Elisabet Örnerborg / Lag & Avtal
Läs fler nyheter på www.lag-avtal.se