Svenska rör i uselt skick

Sverige har två sorters miljonprogram. Ett över jord, och ett under. Det undre miljonprogrammet är våra vatten- och avloppsrör, förkortat VA-rör. Många av dessa sattes på plats under 1960- och -70-talen. Och liksom för miljonprogrammens hus är renoveringsbehovet stort. Det anser Åsa Snith, ordförande för Scandinavian Society for Trenchless Technology (SSTT). – Medelåldern för alla rör ligger i dag på cirka 50 år. Förhoppningen när rör byggs är att de ska hålla i åtminstone 80-100 år. Men många rör från 1960- och 70-talen börjar faktiskt gå sönder i dag, säger hon. Sveriges sammanlagda rörsystem kan sträcka sig fyra varv runt ekvatorn. SSTT anser att det finns tydliga paralleller mellan bygget av stora delar av dessa rörsystem, och uppförandet av miljonprogrammen. Gemensamt är att mycket byggdes på kort tid. Vilket kan ha fått konsekvenser. – Under 1960-talet gick det fort. Det kan ha slarvats då. I miljonprogrammen är det nödvändigt med stambyten i dag. De ledningarna fortsätter under jord, säger Åsa Snith. Det är kommunerna som har ansvaret för alla sina respektive rör. Problemet, enligt SSTT, är att det satsas för lite pengar. – Så är det, även om jag inte skulle säga att kommuner slarvar medvetet. Det är en kunskapsfråga. Politiker fattar besluten och då måste de veta vad det handlar om. Där har vi tjänstemän ett ansvar att informera, säger Åsa Snith. VA-verkens branschorganisation, Svenskt Vatten, avslutade nyligen en undersökning av våra VA-system. I undersökningen konstateras att förnyelsetakten av vattenledningssystemet bör ligga på 0,6-0,7 procent per år. För avloppsledningsnätet bör förnyelsetakten ligga på cirka 0,6 procent. I verkligheten ligger siffrorna på 0,5 respektive 0,4 procent. – Standarden på svenska rör för det mesta är okej. Renoveringstakten behöver dock öka framöver, annars kommer vi säkert att få ett sämre ledningsnät på sikt, säger Annika Malm, projektledare för den arbetsgrupp som gjorde undersökningen. Att renovera VA-rör är en dyr affär. I dag är den totala renoveringskostnaden i Sverige cirka 1,9 miljarder kronor per år. – Om man ska öka till den takten vi vill, ökar kostnaderna till cirka 2,5-3 miljarder kronor om året, säger Annika Malm. Lösningen för många kommuner är samarbete. Åsa Snith är ledningsnätschef på Mittsverige Vatten som är ett samarbete mellan tre kommuner. – Samarbetet innebär att kommunerna kan ta del av varandras arbete och få kunskap. Sedan bekostar varje kommun sitt eget arbete, säger Åsa Snith.