Svenska Kraftnäts problembygge

”I MKB och Åtgärdsplan miljö står att stockmattor ska användas om så krävs. Inte vid någon av de ovan nämnda platserna har någon sådan används. Detta har resulterat i mycket grova markskador”.

Så skriver Martin Jakobsson på Länsstyrelsen i Jämtland i ett brev i slutet av februari. Brevet är adresserat till Eltel Networks, huvudentreprenör för ledningsbygget.

— Vi tycker det är tråkigt att man inte gjorde som man sa att man skulle göra i miljökonsekvensbeskrivningen, säger Martin Jakobsson till Miljörapporten.

Enligt miljökonsekvensbeskrivningen, MKB:n, som gjordes inför bygget skulle den känsliga naturen skyddas genom att arbetsmaskinerna körde på tjälen och att stockmattor lades ut vid känsliga områden.

När det förra hösten stod klart att kraven i MKB:n inte följdes reagerade beställaren Svenska Kraftnät genom att kontakta länsstyrelsen i Jämtland.

— Jag åkte ut på plats och kunde konstatera att Eltel inte följt sin handlingsplan, säger Martin Jakobsson.

Projektet skulle kosta 300 miljoner kronor men notan kommer att sluta på det dubbla. Skälet är att berget längs ledningsgatan var för dåligt vilket innebär att det krävs många fler betongfundament för att fästa de 30 meter höga elstolparna i berget. Detta kräver flera tusen helikopterlyft med betong och annat material.

— Vi har gjort en geologisk undersökning som är praxis vid sådana här projekt och då upptäckte vi inte att berget var så dåligt. Vi använder helikoptrar för att minimera skador på marken, säger Irene Klee, informatör på Svenska Kraftnät.

Men frågor kring hur praxis ser ut vid sådana här projekt vill inte den som är ansvarig för undersökningen, Stephan Hellgren på konsultbolaget Tyréns, svara på.

Samma svar ger Rolf Karlsson, projektledare på Eltel, som bygger 400 kilovoltsledningen. Skälet är en överenskommelse som innebär att Svenska Kraftnät ensamt ska svara på frågor kring projektet.

Ytterligare ett problem vid bygget var att ytbeläggningen för stålet på fundamenten inte följde standarden för korrossionskydd. En mängd stål fick därför skickas tillbaka till tillverkaren.

— Det ledde till många transporter och utsläpp av klimatpåverkande gaser, säger Martin Jakobsson.

12 kilometer av fundamentsarbetena återstår fram till den norska gränsen. Målet är fortfarande att bli klara i oktober, men då krävs att tjälen i marken håller i sig.

— Vi kan inte gå in med maskinerna som krävs för att dra fram elledningen om tjälen har gått ur marken. Då hinner vi inte och får vänta till i vinter. Vi diskuterar nu att ha kvar den gamla ledningen som går parallellt med den nya tills den nya är på plats, säger Irene Klee.

Länsstyrelsen har riktat hård kritik mot projektet för att Eltels underleverantörer har kört sönder värdefull natur. Men Irene Klee tycker inte projektet haft mer problem än andra infrastrukturprojekt.

— Det som hänt är normalt för ett projekt i den här storleken och med så många människor inblandade, säger hon.

Vad anser ni om Eltel?
— Eltel är en stor entreprenör för kraftledningsbyggen och har genomfört många stora projekt tidigare. De kan inte belastas för fördyringen eftersom det var vi som gjorde markundersökningen, säger Irene Klee.

Har naturskadorna fått er att genomföra några förändringar i ert arbetssätt?
— Det har lett till att vi införde en ny rutin som säger att Eltel kan fråga Skogsstyrelsen om råd om de är osäkra på hur de ska göra, säger Irene Klee. En ytterligare förändring vi gjort är att minska antalet markgående fordon och istället satsa på helikoptrar för transporterna. Allt för att minska påverkan på naturen i de känsliga markerna.

Läs mer om Miljörapporten – byggvärldens miljötidning