Köket har en central plats i de svenska hemmen. Det är där vi umgås, arbetar och får utlopp för vår kreativitet. I två tidigare undersökningar har vi kunnat visa att köket är helt avgörande när vi värderar en bostads attraktivitet. Nu har Prognoscentret fördjupat sig i svenska folkets köksdrömmar.
Under 2020 byggdes 230.000 kök i Sverige och i år är bedömningen att marknaden växer med cirka 5 procent. Under året väntas 22 procent av de nya köken installeras i samband med nybyggnation medan 78 procent sker i det existerade beståndet. Av alla kök som byggs i det existerande beståndet under ett år står konsumentmarknaden för nära 80 procent.
I juni 2020 undersökte Prognoscentret vad som gör en planlösning attraktiv för olika målgrupper och vilka egenskaper i en bostad som är avgörande. Undersökningen visade att disponeringen av ytan kök/vardagsrum var den mest betydande egenskapen för en bostads attraktivitet. Undersökningen byggde på tre olika bostadsstorlekar; 2 rum och kök, 3 rum och kök samt 5 rum och kök.
För samtliga bostadsstorlekar påverkade ytan kök/vardagsrum i störst utsträckning deltagarnas preferenser. För tvårummaren påverkade kök/vardagsrum till 36 procent för 3-rummaren till 56 procent och för 5-rummaren till 51 procent.
Baserat på tidigare undersökningar vet vi att köket är det rum som svensken allra helst drömmer om att renovera och genom våra regelbundna kartläggningar av hur svensken renoverar att de primära orsakerna till köksrenoveringar är funktion och design.
Men hur vill vi då svenska folket ha sina kök om de får önska? Det har Prognoscentret tillsammans med köksleverantören Vedum kartlagt i en ny undersökning som publicerades i slutet av oktober. I rapporten ”Det bästa köket” görs en djupdykning i människors preferenser som rör hemmets hjärta – köket.
– Det här är vår 8:e undersökning om bostadsköparen och aldrig tidigare har engagemanget varit så stort. Vi fick mängder av kommentarer från människor som tyckte, tänkte och gav feedback på de olika köken. Kök engagerar helt enkelt, säger Ellinor Lindström, operativ chef och marknadsanalytiker på Prognoscentret.
Sammanlagt ritades 30 olika kök upp – alla med varierande egenskaper. Förutsättningarna för undersökningen var att samtliga kök skulle vara ungefär lika dyra i inköp eftersom pris utgör en betydande faktor i människors köpbeslut. Samtliga köksritningar skulle dessutom kunna betraktas som attraktiva i syfte att göra de olika valsituationerna mer realistiska.
Via en webbenkät fick sedan 913 personer besvara vilka kök som var attraktivast när olika egenskaper varierades. Med hjälp av en avancerad så kallad choice based conjoint-metod analyserades sedan resultaten vilket gör att deltagarnas verkliga preferenser synliggörs.
Egenskaper som testades:
- Kökets form (I, U eller L-kök)
- Kökets design (modern, klassisk eller skandinavisk)
- Köksö eller inte
- Förvaring med eller utan överskåp
Dessutom tillfrågades deltagarna om vikten av och önskemål kring kökets övriga utrustning såsom diskho, fläktkåpa, placering av ugn och diskmaskin, typ av spis samt vilken annan inbyggd utrustning som gör ett kök attraktivare.
Av de egenskaper som undersöktes uppgav nästan en tredjedel av enkätdeltagarna att kökets stil styr preferenserna. Fördelningen mellan de olika egenskaperna var dock relativt jämnt fördelad, vilket innebär att även de andra egenskaperna ansågs viktiga.
I fråga om kökets form så var svaret entydigt – U-köken tilltalade allra flest. Man måste dock ta i beaktande att det krävs större yta för att bygga U-kök och att U-köken därför i allmänhet är större än både I- och L-formade kök. Resultatet kan därför tolkas som att människor drömmer om generösa arbetsytor och gott om förvaring. U-köken var helt klart populärast bland unga personer medan I-köken ansågs mer attraktiva med stigande ålder.
Allt annat lika – hur många skulle då föredra ett kök med köksö? Det visar sig att en övervägande majoritet föredrar ett sådant kök. Mest positiva till köksö var de som uppgav att de hade renoverings- eller flyttplaner inom de närmsta tre åren. Äldre personer tilltalades däremot inte i lika hög utsträckning av ett kök med köksö.
Tre av fyra föredrog kök med överskåp och man skulle kunna tro att preferensen ökar i det fall man baserar sin bedömning på ett I-format kök som i allmänhet har ett grundutförande av storlek mindre. En sådan tendens kunde man dock inte se. Preferensen för överskåp var lika stor oavsett kökets form.
Ett resultat som däremot överraskande något var att preferensen för kök utan överskåp ökade i takt med inkomst. I regel bor dock höginkomsttagare större och har därför ofta möjlighet till andra typer av förvaringslösningar i bostaden.
Undersökningen visade också att den moderna stilen tilltalar den breda allmänheten medan den skandinaviska avskalade designen lockar minst andel. Här kunde man dock se en tydlig skiljelinje mellan yngre och äldre personer. Äldre föredrog i betydligt högre utsträckning den skandinaviska stilen.
Text: Erika Knutsson, marknadsanalytiker på Prognoscentret
