Orsaken till att domstolarna gör så olika bedömningar av Cementas tillståndsansökan är svårbedömt. Det konstaterar forskaren Maria Pettersson i en färsk rapport.
Tillväxtanalys har analyserat domstolarnas olika bedömningar av Cementas tillståndsansökan. Mark och miljödomstolen gav i januari 2020 Cementa tillstånd för den sökta verksamheten. Efter överklagan valde Mark och miljööverdomstolen i juni 2021 däremot att avvisa ansökan med hänvisning till brister i beslutsunderlaget. Den 31 oktober 2021 upphörde miljötillståndet och verksamheten stoppades.
– Vi har tittat på om det finns några gemensamma faktorer av avgörande betydelse för utgången i respektive mål. Utgångspunkten är huruvida prövningarna kan sägas uppfylla de krav som anses känneteckna en ändamålsenlig tillståndsprövning, säger Simon Falck, analytiker på Tillväxtanalys.
Kvalitén på MKB:n
När det gäller prövningens förutsägbarhet och transparens avseende tidsåtgång, regeltolkning och villkor ger inget av avgörandena ett nöjaktigt svar på frågan varför de olika instanserna kommer till så skilda slutsatser, enligt Tillväxtanalys. En av författarna till rapporten är Maria Pettersson, professor i rättsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.
– Vi konstaterar att vi inte får ett tillfredsställande svar på varför de gör så olika bedömningar av underlaget, säger hon.
Vad det handlar om, enligt Maria Pettersson, är domstolarnas bedömning av kvalitén på Cementas miljökonsekvensbeskrivning. Mark- och miljödomstolen godtog MKB:n, enligt forskaren med ganska svepande skäl, medan Mark och miljööverdomstolen inte ens prövande den i sak eftersom de inte tyckte att underlaget gav den information som behövdes för att kunna göra en bedömning av verksamhetens påverkan på människors hälsa och miljö.
– Det är en bedömningsfråga och det måste det också vara. Mark- och miljödomstolen menar att de kan bedöma miljökonsekvenserna av underlaget, medan MÖD (Mark- och miljööverdomstolen) bedömer att de inte kan det. Varför de gör så olika bedömningar får vi inget svar på i den här studien.
Men forskarna konstaterar ändå att MÖD gör en betydligt mer grundlig utredning kring vad MKB:n måste innehålla.
– De vilar sig då på Högsta domstolens beslut när det gäller hur man ska bedöma det här, vad som måste finnas med och så vidare. Men de kommer inte med något absolut svar.
Tycker du att Mark- och miljödomstolen gjorde sitt jobb korrekt?
– När en högre instans ändrar vad en lägre instans har kommit fram till så är det på något sätt en fingervisning om att ”vi tycker inte att ni gjorde rätt här”, säger Maria Pettersson.
Nuvarande tillfälliga tillstånd för Cementa gäller till 31 december i år, vilket betyder att bolaget snart behöver lämna in en ny ansökan till Mark och miljödomstolen. Nyligen lämnade också länsstyrelsen över en kravlista på vad man vill se att Cementa redogör för vid ansökan.
Frågan är hur Mark- och miljödomstolen kommer att behandla kommande ansökan?
– Nu måste Mark- och miljödomstolen naturligtvis beakta det som MÖD har kommit fram till. Även om MÖD inte är en prejudicerande instans så måste Mark- och miljödomstolen ändå följa den domstolslinjen. Cementa kommer antagligen också att ha lärt sig en del om den här processen, kanske att de kommer att ha en annan modell för att undersöka påverkan på grundvattnet. Det blir väldigt intressant detta, säger forskaren.
Hela rapporten, som är skriven av professor Maria Pettersson och professor Patrik Söderholm vid Luleå tekniska universitet, finns att ta del av här: Cementas tillståndsprocess: En fallstudie av ändamålsenligheten i tillståndsprövningen av Cementas verksamheter på Gotland.
