White arkitekter arbetar med återuppbyggnaden av Regeringskvartalet i Oslo, som förstördes i terrordådet i juli 2011.
Den stora utmaningen består i att hitta en balans mellan säkerhet och öppenhet.
– Det här är ett känslosamt uppdrag och det är med stor ödmjukhet jag antagit utmaningen, säger Sara Grahn, arkitekt på White och professor på KTH, som leder arbetet.
Den 22 juli 2011 utsattes Regeringskvartalet i Oslo för ett terrorangrepp där åtta människor dog och många skadades. Den bilbomb som utlöstes orsakade också stora materiella skador på flera av byggnaderna i området.
Samma dag sköts ett 70-tal människor, främst ungdomar, ihjäl på ett sommarläger på Utøya.
Terrorattacken utgör ett stort trauma i Norges historia. Regeringsbyggnaderna utrymdes och har i princip stått tomma sedan dess. S-blokken, R4 (regeringsbyggnad 4) och H-blokken fick så stora skador att det norska Statsbygg utvärderar om de ska återuppbyggas eller rivas, trots att vissa byggnader står under byggnadsminnesskydd. Y-blokka som rivs är det kontroversiella i beslutet om rivning/bevarande, då den är högt klassad utifrån kulturhistoriska aspekter.
Nu har norska Stadsbygg gett sex arkitektteam i uppdrag att hjälpa till med utformningen av det nya regeringskvartalet. I den första etappen handlar det om en yta på 120 000 kvadratmeter.
Bland de utvalda arkitektteamen finns svenska White, som samarbetar med sina kollegor i Norge. I teamet ingår även Alliance Arkitekter och Sweco transportsystem. Tillsammans bidrar de med kompetens inom stadsbyggnad, arkitektur, landskapsarkitektur, trafikplanering, hållbarhet och socialantropologi.
– Det här är en jätteutmaning. Det handlar om hur vi ska uttrycka demokrati i samhället, hur våra folkvalda personer ska jobba i framtiden, samt hur man genom stadsplanering och byggande ska kunna erbjuda öppna, attraktiva offentliga rum samtidigt med säkra arbetsplatser, säger Sara Grahn, arkitekt på White, som leder arbetet.
Gränsdragningen mellan säkerhet och öppenhet är den fråga som dominerar arbetet, och som arkitektteamets medlemmar diskuterar mycket. Går det att minska sårbarheten för attentat i framtiden utan att göra staden mindre öppen?
– Frågan är högaktuell. Under vårt startmöte i Oslo inträffade terrordådet mot Charlie Hebdo i Paris.
Men det går inte att planera staden efter terrorism, menar Sara Grahn. Taggtråd och supersäkra bunkrar är inte lösningen, särskilt inte i ett sådant centralt läge som man nu jobbar med i Oslo.
– Bygger man för säkert skapar man en otrygghet hos medborgarna, vilket kan låta motsägelsefullt. Extrema säkerhetsåtgärder påminner oss om riskerna och gör oss mer otrygga, säger Sara Grahn som har stor erfarenhet av kontor och andra publika byggnader.
Istället gäller det att hitta en balans där man skapar så pass säkra arbetsplatser att folk vill jobba där samtidigt som man inte naggar för mycket på tillgängligheten och öppenheten.
– Om vi inte kan erbjuda säkra arbetsplatser kanske folk inte vågar ta på sig politiska uppdrag. Då hotas demokratin.
När man nu skissar på en ny detaljplan nämner Sara Grahn exempel på hur man kan öka säkerheten utan att inskränka alltför mycket på tillgängigheten. Trafikplanering är exempelvis en viktig del.
– Det handlar om att hålla undan trafiken så att bilar och varutransporter inte kommer in på området. Man ska också undvika garage under byggnaderna, och entréerna ska vara så få som möjligt.
Ett annat sätt är att inte skylta med offentliga byggnader. Men denna lösning är inte aktuell i Oslo, där regeringskvartalet är en viktig central plats med en symbolisk betydelse. Här möts arbetarstadsdelen Östkanten med den lite exklusivare Västkanten. Regeringsbyggnaderna H-blokken och Y-blokken tillhör också de viktigaste monumenten över den politiska utvecklingen i Norge under efterkrigstiden.
– I Stockholm ser det annorlunda ut. Här är departementsbyggnaderna ganska anonyma och utspridda, även om vi har några symboliska byggnader.
I uppdraget ingår även att hitta en plats för ett minnesmonument. Även detta skapar funderingar.
– Hur ska man förhålla sig till ett minnesmonument? Ska det placeras centralt så att de 6500 människor som jobbar i området måste passera det dagligen och därmed blir påminda om händelsen hela tiden? Eller ska det finnas på en mer undanskymd plats som man väljer att uppsöka själv?
Varje arkitektteam ska ta fram två förslag på masterplan, ett styrt förslag utifrån de givna förutsättningarna, och ett fritt förslag. Uppdraget ska redovisas i mars.
– Det är en ära att få vara med att delta i återuppbyggnaden. Det är extra roligt eftersom det är en stor utmaning med många svårigheter. Jag hyser stor ödmjukhet inför uppdraget.
Namn: Sara Grahn
Ålder: 46
Gör: Arkitekt och partner på White, professor i hållbar gestaltning på Arkitekturskolan, KTH.
Bor: Stockholm
Familj: Sambo och två barn
Aktuell: Leder Whites arbete med att ta fram förslag på ny utformning av Regeringskvartalet i Oslo.
Intressen: Teater, litteratur, film och att odla grönsaker.
FAKTA Nya Regeringskvartalet:
Inflyttning planeras till 2023-2025, med 5700 arbetsplatser i befintliga och nya byggnader.
En andra etapp, med planerad inflyttning från 2026-2064, ska innehålla ca 2500 arbetsplatser i främst nya byggnader.
De parallella uppdragen är del av en idéfas för att få frågan belyst från flera håll. Under våren 2015 kommer förslagen att ställas ut för allmänheten. Ramarna och stadsplanen för de nya Regeringskvarteren ska basera sig på det samlade resultatet från de parallella uppdragen.
