Strömshuset restes redan 1935. När man nu bygger om och till fastigheten görs det på det traditionellt sätt – men också nytt. De nya våningsplanen byggs med KL-trä och limträ.
– Det är ett lätt material att hantera, säger Linus Hjort, platschef på Veidekke som är totalentreprenör för projektet.
Det är den anrika herrekiperingsbutiken Ströms på hörnan Kungsgatan/Östra Hamngatan som har gett fastigheten dess namn. Butiken finns fortfarande kvar och har varit öppet under hela byggprocessen. Men fastigheten, som ägs av Vasakronan, omfattar egentligen tre huskroppar: Strömshuset, Bankhuset 12 och Bankhuset 17. Totalt har fastigheten en yta på 9200 kvadratmeter.
– Vi har totalrenoverat Strömshuset utvändigt och invändigt på fyra våningsplan, men ändå bevarat det traditionella utseendet efter hårda förhållningsregler från antikvarien. De två översta våningarna i koppar har vi rivit ner och byggt upp igen på samma sätt. Dock med KL-trä i hisstornet längst upp som nu i stället fungerar som ljusinsläpp för ett nytt kontor. Fasaden får dessutom samma puts som huset ursprungligen hade 1935, berättar Linus Hjort.
I Bankhuset 12 och 17, som vetter ut mot Vallgatan och Östra Hamngatan, pågår nu bygget av ytterligare tre våningsplan i korslimmat trä. Detta innebär att de båda huskropparna kommer upp i samma höjdnivå som Strömshuset. Tanken är att de olika huskropparna ska följa samma mönster och liksom flyta samman. Totalt får fastigheten ytterligare 1800 kvadratmeter, som kommer att bli kontorslokaler.
– Här är allt i trä; väggar, pelare, balkar och bjälklag, säger William Dahlström, som är blockchef för projektet, när vi står i ett av det nya våningsplanet i Bankhuset 17, där man har kommit längst av de båda huskropparna.
Ovanför oss syns de grova KL-balkarna i taket. På några ställen har man borrat hål genom balkarna för ventilation och vattenrör, dessa delar är också förstärka med ytterligare trä.
– Det är det här som är lite komplicerat. Normalt sett har man plåtrör för ventilation. Men här används i stället plaströr när de passerar limträbalken och på dessa plaströr sitter brandstrypare. Om det skulle börja brinna så drar brandstryparna ihop plaströret så att det inte kan bli någon invändig brand i balken, berättar Linus Hjort.
Branskyddet är en sak att ta hänsyn till vid användandet av KL-trä och limträ. En annan sak är att se till att materialet hela tiden är väderskyddat, vilket kan vara en utmaning på nionde våningsplan när det regnar och blåser. Sen är det också så att trä har en förmåga att röra på sig.
– Därför krävs det teleskåpsväggar som möjliggör för bjälklagen kan röra på sig, annars spricker väggarna, säger Linus Hjort och fortsätter:
– Akustikkraven är en annan utmaning för oss byggare. Det kräver många olika skikt i bjälklagen runt den 240 millimeter tjocka KL-skivan. Som till exempel brandgips, glasullskiva, flytspackel. Men trä är ett lätt material att jobba med, det är lätt att montera och dessutom miljövänligt. Alternativet att bygga i betong finns inte eftersom stommen i huset inte skulle klara den vikten.
Arbetet med Strömshuset påbörjades i september 2019. Veidekke är totalentreprenör för projektet i samverkan med Veitech, som ansvar för de tekniska installationerna. Trämaterialet levereras av Martinsons. Det citynära läget är också något som byggarbetarna måste ta hänsyn till. Enbart att få upp byggkranen tog ett par veckor, berättar Linus Hjort.
– Byggkranen är fäst med smidespelare som går ända ner till källaren där det i sin tur är pålat 34 meter ner till berget. Sen har vi under arbetet tvingats flytta på kontaktledningarna för spårvagnarna som går på Västra Hamngatan och vi var till och med tvungna att flytta staketet vid Domkyrkan.
Butikerna på markplan på gågatorna Kungsgatan och Vallgatan håller öppet som vanligt, men för att inte störa butikerna och kontorsverksamheterna i fastigheterna så väsnas man inte mer nödvändigt under dagtid.
– Mellan 19.00-08.00 har vi så kallad borrtid för att inte störa verksamheterna. Det betyder att det blir jobb även på natten.
Timber on Top är ett samverkansprojekt med syfte att öka kunskapen om på- och tillbyggnader med bland annat trästomme. Bakom står Sveriges Träbyggnadskansli och Föreningen Trästad.
– Jag tycker själv att Strömshuset är ett bra exempel på hur man kan åstadkomma ”Timber on Top” i samklang med den befintliga byggnadens uttryck, det vill säga funkis från 1930-talet och att göra det på ett diskret sätt, säger Tomas Alsmarker, projektledare på Timber on Top, som även avslöjar att han tillsammans med Svenskt Trä ska spela in fem program i höst med utgångspunkt i det moderna träbyggandet och där kan Strömshuset bli aktuellt som ett projekt att visa upp.
Byggherren Vasakronan är för övrigt en av aktörerna i Timber on Top-projektet. Gabriella Palmér är projektchef på Vasakronan med ansvar för projekt Strömshuset. Hon säger att valet av material bland annat beror dess vikt.
– Det är en påbyggnad på en befintlig konstruktion, då är det bättre att använda ett lättare material. Sen är det givetvis bättre ur ett klimatperspektiv, koldioxidutsläppen blir lägre med KL-trä, säger hon.
Strömshuset är Vasakronans första projekt med trästomme i Göteborg.
– Vi har ett stort intresse för hållbara lokaler och det finns även en efterfrågan på trähus från våra kunder.
Projekt Strömshuset är också en del i Vasakronans arbete med att bli helt klimatneutrala. Fastighetsbolaget har tagit fram en färdplan som innebär koldioxid-neutralitet i hela bolaget värdekedja år 2030.
