Det råder enighet om att hög rörlighet på bostadsmarknaden är positivt. Med hög rörlighet finns förutsättningar för hushåll att smidigt anpassa sitt boende efter nya behov och omständigheter. Också ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är rörlighet på bostadsmarknaden gynnsamt.
Studien visar att vid nyproduktion av bostäder skapas flyttkedjor när hushåll som flyttar till nyproduktionen lämnar sina tidigare boenden. Även om nyproduktion ofta kräver relativt goda inkomster, kan inflyttarna nedströms i flyttkedjan få en passande bostad även med normala eller lägre inkomster. Studien visar också värdet av att kunna byta till en mer passande bostad och vilka effekter det har för hushållets samlade välfärd.
Studien visar ett flertal intressanta resultat:
· Nyproduktion av centralt belägna bostäder ger större positiva rörlighetseffekter än nyproduktion i halvcentrala och mer perifera lägen. Men framför allt visar analyserna att nyproduktion av större bostäder ger större rörlighetseffekter än nyproduktion av mindre bostäder.
· De positiva rörlighetseffekterna vid nyproduktion av centrala nya stora hyresrätter var särskilt stora i Stockholm. En möjlig förklaring är att det kösystem som tillämpas för fördelning av hyresrätter i kombination med bytesrätt för hyresrätter ger långa flyttkedjor när bostadsköerna är mycket långa.
· Byggen av stora lägenheter i centrala lägen ger positiva synergier i kranskommunerna. Så rörligheten syntes i alla städers närliggande områden.
· Analyserna visar vidare att den större rörligheten i hela flyttkedjan till följd av nyproduktion av stora bostäder dessutom leder till att andelen debutanter i hela flyttkedjan blir större än vid nyproduktion av små bostäder, även om andelen debutanter vanligen är mindre än andelen övriga, redan etablerade hushåll, i den direkta nyproduktionen.
Analyserna i rapporten visar dessutom att rörlighet på bostadsmarknaden är välfärdshöjande. Upplevelsen av hushållets samlade välfärdsnivå påverkas på ett statistiskt signifikant sätt av hur nöjda hushållen är med sitt boende.
Analyserna i rapporten visar också att det är viktigt att hushållen har goda möjligheter att flytta inom samma upplåtelseform men rapporten visar att det är än mer välfärdshöjande att de hushåll som så önskar kan flytta från en hyresbostad till ett boende där de själva äger sin bostad.
De statliga investeringsstöden leder till att fler nya mindre hyresbostäder byggs, även om det är oklart hur stor denna effekt är. Men investeringsstödet optimeras vid nyproduktion av små bostäder, vilket inte är optimalt ur ett rörlighetsperspektiv. I stället krävs andra eller kompletterande initiativ, som skapar incitament för nyproduktion av större bostäder.
Vår studie visar att fler hushåll kan hitta boende till rimliga kostnader i förhållande till inkomst vid ett upprätthållande av nyproduktion av större centrala bostäder. Detta, liksom förenklingar för hushåll att flytta från hyrt till ägt boende, bidrar starkt till ökad rörlighet och till ökning av hushållens välfärdsnivå. Detta är vad som i realiteten krävs för att fler hushåll ska kunna göra inträde på bostadsmarknaden – oavsett om insteget är på den hyrda eller den ägda marknaden.
Dagens bostadsmarknad präglas av stagnation och en insider-outsider-problematik, som drabbar alltför många hushåll och påverkar arbetsmarknaden negativt. Studien pekar på ett samband, som inte är en självklar ståndpunkt i den politiska debatten. Det tycks finnas ett relativt enkelt och omedelbart sätt att få igång rörligheten och ge fler – yngre och nya hushåll – möjlighet att förverkliga drömmen om sitt första egna boende – att bygga fler stora centralt belägna bostäder för de med starkare ekonomi.
Nancy Mattsson, ordförande i Bofrämjandet,
Ted Lindqvist, Evidens, rapportförfattare
