Sårbarheten i materialförsörjningen har blivit tydlig de senaste åren. Att kunna bibehålla grundläggande funktioner i samhällsbyggandet är en hörnsten i samhället, både i goda tider och i kris, skriver Jenny Svärd, vd på Byggmaterialindustrierna.
Sårbarheten i materialförsörjningen har blivit tydlig de senaste åren. Att kunna bibehålla grundläggande funktioner i samhällsbyggandet är en hörnsten i samhället, både i goda tider och i kris. Att materialförsörjningen är sårbar och inte kan tas för given har i närtid bland annat synliggjorts för bergmaterialförsörjningen i Skåne och cementförsörjning i Sverige, och i andra fall där pågående verksamhet ifrågasätts. Det har även varit brist på globalt viktiga insatsvaror för byggmaterialsektorn. Tillgången på byggmaterial är dessutom en förutsättning för de byggnader, den infrastruktur, de installationer, energianläggningar och verksamheter som behövs för klimatomställningen. En tillförlitlig materialförsörjning för samhällsbyggandet behöver större fokus i samhället och hos beslutsfattare.
Betydelsen av materialförsörjningen
Under våren har EU-kommissionen remitterat två viktiga lagpaket, “Critical Raw Materials act” samt “Net Zero Industry act”. Ambitionen bakom båda dessa lagstiftningspaket är god – nämligen att EU-länderna ska ställa om för att bli klimatneutrala, samt minska importberoendet bland annat genom att tillsammans bli självförsörjande på viktiga och kritiska metaller.
Råmaterial för samhällsbyggnadssektorn har inget motsvarande initiativ men är likväl en förutsättning för klimatomställningen. Inte bara sällsynta jordartsmetaller – utan också de byggmaterial som krävs för att bygga batterifabriker, fundamenten till vindkraften, mm – utgör en vital del för omställningen. Det är därför viktigt att betydelsen av materialförsörjningen för samhällsbyggande ger större tyngd också i samband med policyutveckling och åtgärder för att främja klimatomställningen.
Omställningen är central för klimatmålen
Utsläppen från bygg- och fastighetssektorn står för drygt 20 procent av Sveriges nationella utsläpp och av utsläppen från sektorn står tillverkningen av byggmaterial idag för en stor del, omkring 80 procent, något som är på väg att ändras genom arbetet med teknikskiften, utvecklingen av nya resurseffektiva och cirkulära flöden samt nya energieffektiva produkter.
Cirkulära byggmaterialflöden har förutsättningar att bidra till materialförsörjningen framöver. Men även om mer och mer material cirkuleras (återbrukas/återvinns) kommer det inte på lång väg att kunna tillgodose det behov som finns av byggmaterial för samhällsbyggande för bostäder, infrastruktur, verksamheter samt de byggnationer som behövs för klimatomställningen. Inom byggmaterialindustrin pågår en stor omställning för att minska klimatpåverkan från byggmaterial vilket är en förutsättning för det långsiktigt hållbara samhällsbyggandet. Omställningen i byggmaterialindustrin är central för att klimatmålen ska nås, och för att branschen ställer om!
Det behövs en långsiktig plan för att säkerställa en stabil råvaruförsörjning för skapandet av det fossilfria samhällsbyggandet. När EU nu inte tar ledartröjan i frågan om hur materialförsörjningen för samhällsbyggande ska säkras, krävs att svenska politiker och myndigheter agerar för att säkerställa en tillförlitlig försörjning av byggmaterial i Sverige!
Byggmaterialindustriernas uppmaningar:
- Material för samhällsbyggande behöver ha motsvarande förutsättningar som andra kritiska material.
- En nationell strategi behöver tas fram för försörjningsberedskap kopplat till samhällsbyggande.
- Byggmaterialens betydelse för samhällets möjligheter att nå klimatneutralitet behöver lyftas fram.
- Materialförsörjningen för samhällsbyggande behöver ges större tyngd än idag i tillståndsprövningar
För att säkra en nationell materialförsörjningen av hållbara byggmaterial behövs bland annat åtgärder för att underlätta teknikskiften och för att främja cirkulära byggmaterialflöden.
/Jenny Svärd,
vd på Byggmaterialindustrierna
