Stora Energipriset för <br/> kapning på Arlanda

Listan på tekniska förbättringar kan göras lång: värmeåtervinning i terminalerna, effektivare ventilation, varvtalsreglerade elmotorer, snålare och bättre styrd belysning inomhus och utomhus.

Modellen som Kent Arvidsson och hans kolleger på Arlanda Energi har byggt upp för Sveriges största flygplats har fungerat så bra att Luftfartsverket nu tar nästa steg.

Arlanda Energi ska bli LFV Energi. Affärsmodellen och metoderna att spara energi ska användas på verkets alla 16 flygplatser runt om i landet.

Men när Kent Arvidsson ska förklara framgången pratar han hellre om organisation än teknik.

– Energisparande är inte ”rocket science”, det mesta av tekniken som vi har använt på Arlanda är känd. Det handlar om att göra besparingarna synliga och organisera arbetet så att medarbetarna känner att de faktiskt arbetar med något som ger en vinst.

På de flesta företag är energieffektivisering fortfarande något som sker vid sidan av den ordinarie produktionen. Sällan lyfts sparandet fram som en egen affär.

– Hos oss är det en del av kärnverksamheten, säger Kent Arvidsson.

Arlanda stort som en svensk småstad

Arlanda Energi fungerar ungefär som ett kommunalt energibolag. Bolaget köper in och producerar energi, distribuerar den till Luftfartsverket och de andra ”invånarna” på flygplatsen, sköter drift och underhåll av energianläggningarna och säljer en rad andra tjänster som har med energi och inomhusklimat att göra.

Flygplatsen har cirka 15 000 anställda och använder ungefär lika mycket energi som en svensk småstad. Det gör att Kent Arvidsson och hans 30 medarbetare på energibolaget står inför samma utmaningar och problem som den tekniska personalen i en vanlig svensk kommun.

– Lyckas man inte påverka människors attityder och få med dem i förändringen spelar det inte så stor roll hur mycket teknik man installerar, säger Kent Arvidsson.

Erfarenheterna från åren på Vattenfall Värme och Uppsala Energi har också lärt honom betydelsen av tydlig styrning och organisation.

– Det måste finnas systematik vid planering, genomförande och uppföljning och grupperna man arbetar med måste ha klara mål, annars är det lätt att besparingarna går förlorade när eldsjälarna slutar.

Så sparar Arlanda vidare

Energilager: Tidigare i år invigde Arlanda världens största energilager – en så kallad akvifär – i Brunkebergsåsen. På sommaren ska Arlanda Energi använda det kalla vatten som finns i hålrum inuti åsen för att kyla flygplatsens byggnader. Det tjugogradiga returvattnet pumpas sedan tillbaka under jorden. När det blir vinter pumpas det varma vattnet upp för att smälta snön vid flygplanens uppställningsplatser och för att förvärma ventilationsluft. Systemet är extra energieffektivt och billigt att driva, eftersom det till skillnad från andra, liknande lager, klarar sig helt utan värmepumpar och kylmaskiner.

Mobilstyrning: På Arlanda finns över 100 belysningsmaster som styrs med hjälp av skymningsrelä. Fordonsvärmarna till bussar och snöröjningsfordon kopplas automatiskt på när det blir kallare. Men det här innebär ett slöseri med energi på de platser där ingen arbetar för tillfället eller där inga fordon står uppkopplade för värmning. Nu har Arlanda Energi kärt igång ett system som gör de möjligt för driftspersonalen att stänga av ljuset och värmen via mobilnätet när de inte behövs. Enligt energibolaget kommer gsm-styrningen att halvera energikostnaden för belysningsmasterna och fordonsvärmarna.

Belysning: Lysdioder i stället för vanliga armaturer i parkeringshuset vid terminal 5 ska minska energi­användningen i garaget med 60 procent. Besparingen beräknas till 550000 kWh per år och investeringen ska betala sig på 4-5 år.