Stiltje för Blekinge Offshore

Blekinge Offshore vill bygga världens största havsbaserade vindkraftspark i Hanöbukten.
Fullt utbyggd skulle den kunna försörja 1,2 miljoner svenska hushåll med el, men projektet har gått i stå eftersom regeringen ännu inte gett tillstånd för byggstart.
– Mark- och miljödomstolen sa ja till parken redan för två och ett halvt år sedan. Så egentligen borde det inte finnas några fler hinder för att börja bygga, säger Anders Nilsson som väntar spänt på att köra igång.

Det planerade projektet omfattar mellan 500 och 600 vindkraftverk som anläggs på en yta motsvarande 200 km2.
Full utbyggd skulle parken producera upp till 8 TWh el årligen, vilket motsvarar cirka fem procent av Sveriges årliga elförbrukning.
– Vi kan ge ett rejält bidrag med grön energi samtidigt som byggandet och underhållet av parken skulle skapa cirka 2000 nya arbetstillfällen, säger Anders Nilsson som jobbat med projektet de senaste åtta åren.

Den totala projektkostnaden beräknas till cirka 50 miljarder kronor och bakom Blekinge Offshore står tunga aktörer som Eolus Vind AB, som är landets ledande kommersiella vindkraftprojektör, samt Vindin AB som bildats av Boliden, AGA, Billerud Korsnäs, Stora Enso, Cementa, Holmen, Akzo Nobel samt LKAB.

– Regeringen talar mycket om vikten av ett fossilfritt Sverige och att man vill skapa nya arbetstillfällen, men jag tycker att det är märkligt att ingenting händer. Förutom tillståndet att börja bygga väntar vi även på besked om hur man vill stödja vindkraft till havs. I dagsläget finns det gröna certifikatsystemet som är anpassat till landbaserade verk, men inget finns för de havsbaserade, säger Anders Nilsson som under årens lopp stött och blött projektet i alla möjliga instanser.

Han beskriver att speciellt kontakterna med Försvarsmakten bitvis varit frustrerande eftersom man kommit med mycket invändningar om att verken skulle innebära säkerhetspolitiska risker.
– Men nu har mark & miljödomstolen granskat projektet utifrån alla berördas perspektiv, det vill säga Försvarsmaktens, de boende i närområdet samt parkens påverkan på naturen, och gett en rekommendation till regeringen att säga ja. Det borde vara en enkel sak att ge oss tillståndet, nu går vi bara och väntar, säger han.

Samtidigt går det trögt för vindkraftbranschen. Under de senaste åren har elpriserna fallit kraftigt och detta i sin tur minskar incitamenten för att bygga nya verk, såväl på land som till havs.
När lönsamheten minskar ökar även kraven på att hitta bra platser där det blåser ordentligt, helst ska årsmedelvinden vara över sju meter i sekunden och det innebär att det krävs ganska så friska vindar.
Ett annat krav är att det ska vara nära till elanslutningar och att man inte stör dem som bor i närområdet, då är det som upplagt för många och tidsödande turer innan bygglov beviljas.

– Utmaningarna är många och jämfört med att starta en industri är det betydligt svårare att få tillstånd för vindkraftverk, vilket är märkligt. Om vi hade startat en bilfabrik skulle kommunerna med glädje anvisat oss ett industriområde och sedan hade det bara varit att sätta igång, säger Anders Nilsson som konstaterar att i framförallt Tyskland och England är attityderna hos myndigheterna och politikerna annorlunda och där byggs det vindkraftsparker för fullt.

– Skulle vi få klartecken i dag räknar jag med att vi som mest skulle kunna bygga mellan 70 till 100 turbiner om året som vardera är på minst 4 MW. Det innebär att vi på cirka tio år skulle ha hela parken driftsatt och klar. Det pågår en snabb teknikutveckling och vi ser nu att i andra länder bygger man ofta verk som är upp till 5 MW.