Utanför USAs västkust ligger ett band av undervattensvulkaner som med några hundra års mellanrum orsakar jordbävningar och tsunamivågor. Senast en jordbävning i området ägde rum den 26 januari 1700 uppstod vågor som ödelade hamnstäder på andra sidan Stilla Havet, i Japan.
Förr eller senare blir det jordbävning på nytt, och en tsunamivåg kan nå den nordamerikanska västkusten på bara 10—20 minuter.
På flera håll utmed USA:s västkust har invånarna i små kustnära städer inte en chans att hinna evakuera sig till högre belägna platser inåt landet.
Därför föreslår geoteknikern Yumei Wang vid avdelningen för geologi och mineralindustri i Portland, Oregon, att man bygger särskilda hus som står emot tsunamivågor.
På den lilla orten Cannon Beach för Wang samtal med ledande personer på orten om att bygga en kopia av stadshuset i form av ett tsunamiskydd.
Dit ska invånare i närområdet kunna bege sig på kort tid efter ett larm och rädda sig undan drunkningsdöden.
Byggnaden behöver stå på djupt förankrade betongpelare som höjer första våningen 5,5 meter över markytan. Vatten ska kunna strömma mellan pelarna utan att stabiliteten på byggnaden försämras. Olika typer av vågbrytare ska byggas framför och bakom huset. Taket ska vara utformat som en terrass som ska kunna rymma en stor mängd människor. En bred trappa ska göra det möjligt att förflytta sig mellan våningarna, men en hiss som klarar kraftiga jordbävningar ska också ingå i utrustningen.
Wang räknar med att det tsunamiskyddande stadshuset i Cannon Beach blir omkring 10 miljoner kronor dyrare att bygga än om det byggdes utan skyddsåtgärderna.
Sådana hus behöver dessutom byggas upp på lämpliga avstånd från varandra i alla utsatta samhällen längs kusten för att kunna rädda många liv den dag tsunamivågen rullar in från Stilla Havet.
Håkan Abrahamson/Ny Teknik
