Den sägs bli världens kraftigaste neutronkälla när den står klar åren 2018-2019. Var den ska ligga väntas avgöras av Europas forskningsministrar nu på torsdag kväll. De samlas då till en middag kl 20 på ett hotell i Bryssel, inbjudna av Tjeckien, som i vår har ordförandeskapet i EU.
Bedömare Ny Teknik talat med säger att frågan om var neutronkanen hamnar är oavgjord in i det sista.
— Det är osäkert, jag vet faktiskt inte, säger en initierad källa.
Middagsgästerna kommer från de 17 länder i Europa, som anmält att man vill delta i samarbetet.
EU-jättarna Frankrike och Tyskland har inför mötet signalerat att man anser att frågan nu är mogen för ett avgörande. Medan Spanien och Ungern sägs vilja dra på beskedet, det är oklart varför.
Neutronkanonen intresserar enormt många forskare i världen. Neutronstrålning ger en detaljrik bild av olika material — alltifrån polymerer och läkemedel, till membran och molekyler, som man kan använda för att lära sig mer om hur dessa är uppbyggda och fungerar.
Rivalerna är tre: Sverige-Danmark, Ungern och Spanien. Alla vill de bygga och driva neutronkanonen i det planerade europeiska forskningscentret ESS (European Spallation Source). Sverige och Danmark i universitetsstaden Lund i Skåne, Ungern i Debrecen, landets näst största stad, belägen i öster nära den rumänska gränsen, och Spanien i den nordliga baskiska hamn- och industristaden Bilbao.
Redan den 4 maj möttes forskningsministrarna för en första diskussionsrunda i Prag. Då begärde de övriga samarbetsländerna att kandidatländerna skulle svara på en lista med frågor med starkt fokus på de tunga finansieringsfrågorna — anläggningen väntas kosta cirka 13 miljarder kronor att bygga.
I fråga om finansieringen har en överbudskarusell snurrat det senaste halvåret. Först garanterade den spanska staten 50 procent av byggkostnaden. Då gjorde också Sverige det i samarbete med Danmark.
Sedan har Spanien sagt sig kunna garantera 58 procent och Sverige-Danmark garanterar nu, som grädde på moset, momsfrihet för nyttjande av anläggningen samt inkomstskattebefrielse för utländska forskare.
Bara de svenska svaren på kärnländernas frågor har kunnat lämnats ut av utbildningsdepartementet. Av detta framgår att Sverige-Danmark garanterar 50 procent av byggkostnaden och 20 procent av driftskostnaden (crika 100 miljoner kronor per år). Också skattebefrielsen finns med.
Det svenska-danska värdskapet stöds av övriga nordiska länder samt baltstaterna och Polen. Även Italiens premiärminister Silvio Berlusconi har lovat stödja Nordens ansökan.
Vilka Frankrike och Tyskland väljer att ställa sig bakom är oklart. Storbritannien sägs vilja bygga ut och uppgradera sin egen neutronkanon i Oxford i framtiden, och skulle därför kunna ha intresse av att fördröja ett beslut om geografiskt läge.
Hur det blir får vi besked om sent på torsdagskvällen. Då planerar nämligen det tjeckiska ordförandeskapet att skicka ut ett pressmeddelande om de förda samtalen.
På fredag morgon kl 10 håller ESS Scandinavia, den svenska förhandlingsorganisation som förbereder satsningen, också en presskonferens i Lund.
Monica Kleja/Ny Teknik
