I juli i år frikändes två brittiska asfaltsläggare i Malmö tingsrätt från anklagelser om människohandel. Tingsrätten ansåg att bevisningen inte höll, men framhöll att ”det är givet att inte många skulle vilja arbeta under de förhållanden” som rått där männen var arbetsledare. I media går det varje sommar att ta del av historier om villaägare som fått garageuppfarter asfalterade trots att de sagt nej, eller fått ett jobb dåligt utfört om de tackat ja. I en rapport från Rikskriminalpolisen 2009 om brittiska och irländska asfaltsläggare, konstateras det också att flera asfaltsmaskiner stulits av dessa personer, och att misstänkt människohandel förekommer. År 2007 uppskattade den norska polisen att kringresande asfaltsligor varje år drar in cirka 100 miljoner norska kronor. I den svenska utredningen konstateras att minst 30 miljoner kronor undandras beskattning varje år här. Samtidigt var de två frikända asfaltsläggarna de första som åtalats i Sverige. – Det är en kringresande brottslighet som är svårutredd. Det är svårt för varje land att få en heltäckande överblick, säger Glenn Nilsson, kriminalinspektör på Rikskriminalpolisen.
