Utrymmet mellan en lyktstolpe och en betongvägg. Är det en död yta? Någonting som blev över när byggherrarna vandrat vidare. Svaret tycks bli nej, om du frågar koreografen Will Dorner, som under hösten gästat Stockholm med föreställningen Bodies in Urban Spaces.
Idén: Genom att placera kroppsskulpturer i tomma utrymmen synliggörs dessa och pekar på hur den mänskliga kroppens närvaro kan förändra perspektivet på stadsbilden.
Gülbeden Kelbay, du var en av dansarna som deltog i verket. Hur kändes det att inta tomma ytor?
— Det var befriande att ta för sig av staden. Och att få vara en inspiratör för de som såg på.
Hur reagerade publiken?
— Det var nog ingen som var oberörd. Jag hörde allt från ”vad håller de på med” till ”vad fantastiskt”. Och en man tog tag i oss. Jag vet inte om han försökte förstöra våra skulpturer för att han var provocerad.
Kan byggherrar och arkitekter lära sig något av ett verk som detta?
— Nja, verket kan förhoppningsvis inspirera alla till att bryta invanda tankemönster om vad man får eller inte får göra eller vara i stadens miljöer. Folk är fria att göra vad de vill.
