Slussen väcker folkets vrede

Det är en lördag i slutet av april 2010. På Slussen i Stockholm har hundratals människor samlats. Kända kulturpersonligheter som Björn Ranelid och Carl Johan De Geer håller brandtal. Den gemensamma åsikten: Bygg inte nya Slussen. Ett par dagar senare susar bilar och människor fram på den historiska knutpunkten som vanligt. Fast i mitten av trafikkarusellen, under Karl XIVs staty, står stadsguiden Peter Frisk. Under hela våren har han varje måndag hållit vandringar här. – Det har varit fullt nästan varje gång. Totalt har det väl blivit cirka 25 vandringar. Också när det var snöyra och minusgrader dök det upp 20-30 personer per vandring, säger Peter Frisk. Under guidningarna har Peter Frisk försökt att förklara hur nya Slussen kommer att se ut. – Vi har gått runt och ställt oss på olika ställen på Slussen. Sedan har jag berättat vad som ska byggas just där. Vi har också gått in på stadsmuseet, som ju ligger intill, och tittat på ritningarna. Sedan har vi gått ut igen och tittat på hur det kommer att se ut i verkligheten, berättar han. Orsaken till Peter Frisks engagemang är enkel: han avskyr det nya förslaget. – Det här är det sämsta förslaget av alla förslag som jag har sett. En tjänstemannakonstruktion utan en tanke på om folk ska trivas eller ej. Och i januari, innan jag började med guidningarna, var det helt tyst. Det var bara en flashig artikel i Dagens Nyheter, där man var för det nya förslaget. Så då satte jag ut en annons där jag förklarade att jag skulle anordna guidningar, säger Peter Frisk. Det var alltså för ungefär ett år sedan, i maj 2009, som arkitekttävlingen för nya Slussen avgjordes. Stockholms stad beslutade att förslaget från Foster + Partners och Berg Arkitektkontor var bäst, och beskrevs bland annat som skandinaviskt ljus. På stadens hemsida står det att förslaget är utformat kring tre bärande funktioner: trafik, vatten och stadsliv. Slussens framtid har dock diskuterats under flera år. Redan i början av 1990-talet startade en idétävling som aldrig ledde fram till ett genomförande. Hela tiden har det funnits ett högröstat motstånd mot en ny utformning av den klassiska knutpunkten. Protesterna den här gången har handlat mycket om att utsikten från Söder över Gamla stan och de fria vattenytorna hotats av ett planerat hus, tänkt att rama in Slussentorget. Protesterna var så massiva att finansborgarrådet Sten Nordin (M) till slut gick ut i medierna och förklarade att huset ska tas bort från planerna. Samtidigt är det få som förnekar behovet av förnyelse. Slussen håller sakta men säkert på att vittra sönder. Den senaste genomgången som Trafikkontoret gjorde av området, för bara några veckor sedan, visade på 178 skador som är så pass allvarliga att de måste lagas inom ett år. Bara under förra året togs cirka 20 ton betong bort för att den inte skulle ramla ned. Arbetet räckte inte, en brödförsäljare på Slussen fick en nedfallande, rostig järnbalk i huvudet i början av april. Olyckan kommenterades av Per Ankersjö, gruppledare för Centerpartiet i Stadshuset, på en blogg: ”Nu måste det vara sluttjafsat om Slussen. Bevarandekrafterna i debatten gör vad de kan för att hindra nya Slussen. Men det är i stället dags att vi gör det som borde gjorts för länge sedan och sätter spaden i marken. Nu.” Efter tävlingen vidareutvecklade arkitekterna sitt förslag. Tidigt i våras presenterades ett bearbetat förslag. – Framför allt har vi velat öka vattenytan. Nu blir vattnet ett nytt slags offentligt torg. Sedan har vi utvecklat marken under trafikbron. Vi har inspirerats av Galatabron i Istanbul, där flanörer och affärer samspelar på ett intressant sätt, sa Svante Berg i en intervju och tillade: – När det gäller viljan att bygga så att Slussen ska fortsätta att se ut som den redan gör, så menar vi att dagens Slussen är en 1900-talskonstruktion som spelat ut sin roll. Den är inte anpassad efter dagens behov. Samtidigt är det just den viljan som guiden Peter Frisk förespråkar, när han pratar med Byggvärlden. – Visst förespråkar jag ett renoverat dagens Slussen. Jag tror också att det blir billigare. Det finns uträkningar på det, även om jag inte kan gå i god för hur trovärdiga de är. Dagens Slussen är unik. Om man sedan tycker att den är ful har inte med saken att göra. Här finns det otroliga oanvända platser som kan frigöras. Sedan är det inte konstruktionens fel att den inte har underhållits, säger han. Han får medhåll av pensionären Ulf Ewald, som dykt upp för en guidning och bryter sig in i samtalet. – Det finns en tendens att bara visa på det negativa med den nuvarande Slussen, men inte det positiva. Men vad säger du om jag säger att nuvarande Slussen är ett blåshål?</b> – Jamen va fan, vad gör det? Jag har gått på massor av gator i?dag. Där blåste det också. Ibland blåser det. Det är ett ickeargument. En renovering av dagens Slussen skulle leda till en mänsklig miljö. Det anser Clara von Rettig, ljusarkitekt och konstnär och en av talarna under manifestationen mot en ny utformning på Slussen. – Jag vill bevara delar av den nuvarande konstruktionen. Det gäller att gå försiktigt fram. Jag ser randiga möbler framför mig. Kanske ett bibliotek, kulturaktiviteter och serveringar. Sedan kan man ju tvätta fönstren. Jag lovar att de där borta inte är tvättade sedan det byggdes, säger hon och pekar på några gråa rutor. Clara von Rettig anser att det nya förslaget hotar en unik mötesplats. – Här kan man inte smälla upp någonting så ogenomtänkt som det nuvarande förslaget. Genomförs detta byggs en mur av förortshus som liknar de utskällda Klarakvarteren i centrala Stockholm. Ett nytt sunkområde. Jag kan intyga detta efter att ha jobbat med att ljussätta just de kvarteren i flera år. Det var inte lätt att få det mysigt. Jag har sagt att jag äter upp min hatt om jag måste ljussätta nya Klaraklossar här, säger hon. Peter Frisk fyller i: – Det har beskrivits som att det är kultureliten som protesterar mot nya Slussen. Men jag säger att det är kulturproletariatet. Det finns en känsla av att allt är spikat och klart när ett förslag läggs fram. Det förs inga diskussioner med folket och det skapar en frustration.