Så mycket återvinning som det går.
Så lite buller och damm som möjligt.
Rivningen av Slussen är en utmaning på många sätt, även om arbetet rent tekniskt är ett rutinuppdrag för rivningsentreprenören.
Slussen i Stockholm stod klar 1935. Upprustningen av det berömda klöverbladsformade trafiknavet har varit en följetong i drygt 20 år. Planering, protester och omtag har tagit tid.
Rivningen kommer att gå betydligt snabbare.
– Vi har fem man på plats här och planen är att den första etappen ska vara klar i november i år, säger Lars-Olof Dahl, Senior Advisor och arbetsledare på Delete.
Skanska upphandlade Demcom Demolition, som i somras köptes upp av Delete, för rivningsjobben på entreprenaden SN71, den enskilt största entreprenaden i ombyggnaden.
I juli inledde de rivningen av Östra bron. Totalt handlar det om en yta på 8000 kvadratmeter som rivningsentreprenören ska riva, och de har i dagsläget fem man och fyra grävmaskiner på plats.
En av de främsta utmaningarna handlar om att störa så lite som möjligt.
– Vi försöker att jobba så ljudlöst som möjligt. Vid vissa moment går det inte att vara tyst, det måste få bullra litegrann, som här när hydraulhammaren klipper en betongkant. Men vi har haft väldigt lite klagomål, säger Lars-Olof Dahl.
Många stockholmare känner knappt igen sig när Kolingsborg, Gula gången, Blå bodarna, trafikkaruseller och broar är borta. För bilister, cyklister och fotgängare är det inte heller lätt att ta sig fram mellan avspärrningar, byggplank och provisoriska gångstråk.
486 000 människor sägs passera Slussen dagligen och det är en av landets största trafiknav med 270 000 tunnelbaneresenärer varje dag.
– Slussen berör så många människor, och historiken är väldigt spännande. Men rent rivningstekniskt finns inga svårigheter med det här projektet.
Utöver buller är damm ett problem på Slussen.
Det varma fina vädret har varit till nackdel för rivningsarbetena.
– Vi har haft vädret emot oss om man nu kan säga så när solen skiner. Men det har varit väldigt torrt i marken vilket gjort att det dammat mycket. Vi har vattnat med snökanoner så mycket vi kunnat.
På Slussen handlar det om 5000 m3 betong som Delete ska riva. Övrigt material är asfalt, armering och stålskrot. I stort sett inget material går till spillo.
– Vi återvinner 98-99 procent av allt material, säger Lars-Olof Dahl.
Allt stålskrot går till vidareförädling på skrotgård och slutligen smältverk. Betong och asfalt krossas och återvinns som fyllnadsmassa eller dylikt av återvinningsentreprenörerna. Trä och brännbart (till exempel plast) går till energiåtervinning. Återstår gör gips, isolering och farligt avfall (asbest, kvicksilver, freon), och det går till deponi eller destruktion.
Några överraskningar har man inte hittat i marken ännu, bortsett från gamla spårvagnsskenor.
– Slussen är ju inte extremt gammal. Dessutom håller vi bara på med ytskiktet nu. Men vi har arkeologer inkopplade. Vi ska även riva under vattnet eftersom Slussen ska komprimeras och det ska bli mer vattenspegel.
Hur är det rent känslomässigt att jobba med att riva Slussen som är en så välkänd plats?
– Här finns en spännande historia och det är många människor som berörs. Men det känns inte sorgligt. Vi tar bort det fula och gör plats åt det nya, många är glada att det blir en förändring. Stockholm växer enormt och det ska byggas hundratusentals nya bostäder och då måste vi ge plats åt ny infrastruktur, säger Lars-Olov Dahl som jobbat i rivningsbranschen i 30 år och varit med och rivit till exempel Posthuset Klara och parkeringshuset Elefanten i Stockholm tidigare.
– Det är bara en sak som är lite tråkig med att jobba med rivning. Det är att det inte finns något bestående att visa upp för barnbarnen. Allt det jobb jag har gjort är borta, skrattar han.
FAKTA
Delete
· I juni i år förvärvade Delete rivnings- och saneringsföretagen Demcom Demolition AB och Demcom Machine AB. Koncernen är ledande i Norden inom rivning och industrisanering.
· Bland tjänsterna finns industrisanering, riving, sanering och skadeskydd, ställningar och väderskydd samt sprängsotning.
· Sysselsätter drygt 800 medarbetare.
· Omsatte ca 1,3 miljard SEK 2015.
· Har verksamhet på 13 orter i Sverige och 20 orter i Finland.
· VD för Delete i Sverige är Mårten Fuchs.
· Några aktuella rivningsprojekt som pågår, utöver Slussen: Rivning av materialforskningsreaktor på Studsvik i Nyköping, Rivning av hel huskropp vid Gallerian i Stockholm, rivning av Gasklockan i Göteborg, rivning av gamla blekeriet på Billerud Karlsborg i Kalix, rivning av 5 hyreshus åt Uppsalahem i Uppsala, rivning av gamla sodapannhuset på Iggesunds bruk.
Källa: Delete
Ombyggnaden av Slussen
Varför?
Dagens Slussen stod klart 1935 och är nu tekniskt uttjänt och behöver rivas och byggas upp från grunden. Det handlar bland annat om brokonstruktioner, kulvertar, park, avbördningskanaler, slussanläggningen samt den nya bussterminalen.
Vad är målet?
Att Slussen ska bli en kostnadseffektiv och miljöanpassad anläggning. Det ska bli smidigare att resa och bo, området ska vara en attraktivt, trygg och levande del av Stockholm och dricksvattnet för hela Mälardalen ska tryggas.
När började det?
Arbetet med att ta fram en ny lösning har pågått i cirka 20 år. Det började med en idétävling i början av 1990-talet, och sedan en arkitekttävling under 2004 och då utsågs Nyréns förslag Nya Slussen som vinnare. Det förslaget vidareutvecklades senare av Foster + Partners och Berg Arkitektkontor.
Hur ser tidsplanen ut?
2016
17 juni – Saltsjörampen stängdes av
24 juni – Trafikomläggning där all trafik leds om till den västra bron
1 juli – De östra delarna började rivas
2018
Bussterminalen flyttas ut till Stadsgårdsleden
2019
Nya huvudbron klar
Kvartal 3 – Trafikomläggning där all trafik leds om till huvudbron
De västra delarna börjar byggas
2025
Slussen färdigställs
Entreprenaderna?
Slussen består av ett 25-tal byggnads-, konstbyggnads- och anläggningsentreprenader. Skanska har fyra pågående entreprenader, bla SN71, med Delete som ue.
Vad kostar ombyggnaden?
Ett reviderat genomförandebeslutet från 2015 anger kostnaderna till 12,1 miljarder kr.
Källa: Stockholm stad, Byggvärlden