Det säger Claes Bäckman, forskare på Nationalekonomiska institutionen och Knut Wicksells centrum för finansvetenskap vid Lunds universitet, till Nyhetsbyrån Direkt.
”Den största lärdomen från när man avskaffade amorteringskravet i Danmark är att vad som förändras är priserna, inte vilka som köper bostäder. Bostadsköparna i Danmark såg ganska exakt likadana ut före och efter att kravet avskaffades. Om lägre amorteringar gör att alla kan låna mer kommer den med mest pengar fortfarande att vinna budgivningen, men den personen får betala mer. Det hjälper inte unga att få lägre utgifter om priserna går upp”, säger han.
Han har studerat vad som hände i Danmark efter att amorteringskravet där avskaffades 2003.
”Tidigare var i princip alla tvingade att amortera, men när kravet slopades valde 50 procent att byta till amorteringsfria bolåneprodukter. Det var framför allt äldre bolånetagare som valde att inte amortera, men även många unga. Direkt efter reformen började bostadspriserna att stiga ganska mycket och även om det är svårt att veta exakt vad som påverkar vad skulle jag säga att amorteringsfriheten förklarar en stor del av den prisuppgången”, säger han.
Vad som däremot inte påverkades var vilka grupper som köper bostäder.
”Det fanns lite samma debatt i Danmark, att unga stängs ute. Men vi ser ingen skillnad i vilka grupper som äger bostäder i Danmark före och efter reformen. Det blev inte en större andel unga som äger bostäder. Det som i stället hände var att priserna gick upp”, säger Claes Bäckman.
En annan fråga som diskuteras i Sverige är att amorteringskravet minskar byggandet genom att färre har råd att köpa nyproducerade bostäder, där framför allt unga förstagångsköpare påverkas.
”Vi kan se att det byggdes mycket i Danmark när kravet avskaffades, men trots det ser vi ingen skillnad i andelen som äger sin egen bostad. Byggandet verkar inte ha ändrat möjligheten för unga på bostadsmarknaden”, säger Claes Bäckman.
Han tillägger att det inte heller verkar ha byggts fler ägarlägenheter jämfört med hyresrätter efter att amorteringskravet avskaffades i Danmark, vilket man skulle kunna tänka sig om fler hade möjlighet att efterfråga ett ägt boende.
När det gäller det svenska amorteringskravet säger Claes Bäckman att det nog är skillnad på att införa och avskaffa ett krav. Ytterligare en skillnad från Danmark är att långt ifrån alla påverkas av amorteringskravet.
”Det verkar som många vill amortera så lite som möjligt även i Sverige. Det ser vi av att så många lägger sig precis under gränsen för kraven. Det innebär att de lånar lite mindre än de annars skulle ha gjort, vilket i slutändan också borde påverka bostadspriserna”, säger han.
Han tillägger att om lägre priser är bra eller dåligt är svårt att säga.
”Man jag hade nog hellre sett att priserna gick ned för att man bygger mer i stället för att man ökar kostnaden för låntagarna. Amortering är ju ett sparande, men om man tvingar någon att spara är det ändå en form av kostnad för dem”, säger han.
När det gäller hur den finansiella stabiliteten påverkas av amorteringskravet säger Claes Bäckman att det egentligen inte går att säga, beroende på avsaknaden av förmögenhetsstatistik i Sverige.
”Vi kan se att belåningen påverkas, men hur den finansiella stabiliteten påverkas beror också på om man väljer att spara mer totalt sett eller om man skiftar sparande från pensioner och aktier till att amortera på sin bostad. Det senare är inte särskilt bra, det är bättre att man har likvida tillgångar om man till exempel blir arbetslös”, säger han.
Johan Bahlenberg
Nyhetsbyrån Direkt
